Hässleholms reningsverk har inte tillräcklig kapacitet. Därför körs sedan nyår allt slam från enskilda avlopp till Perstorps reningsverk.

Hässleholm Miljö AB, som sköter tömningen av de enskilda avloppsbrunnarna, har tecknat avtal med Perstorps kommun på två år med förlängning ett år i taget.

I sina miljörapporter har Hässleholms vatten hävdat att reningsverket har en överkapacitet. De ansvariga har också försäkrat att det är dimensionerat för de cirka 4 000 nya bostäder som kommunen i Sverigeförhandlingen om höghastighetsjärnvägen förbundit sig att bygga. Risken är istället att kostsamma investeringar och en flerårig process för ett nytt miljötillstånd väntar.

Perstorps kommun har vid möten inför avtalets tecknande fått veta att Hässleholms reningsverk använder hela 95 procent av sin kapacitet och därför inte längre kan ta emot det så kallade externslammet från hushållen på landsbygden. Men till Frilagt säger ansvariga på både Hässleholm Miljö och Hässleholms Vatten att det handlar om att slammet är för torrt sedan den nya entreprenören tog vid. Miljöchef Sven-Inge Svensson har fått samma besked.

Obekväm vd talade också om hög belastning

Hässleholms vattens förre vd Björn Eriksson, som fick sluta efter bara tre månader, informerade dock miljökontoret om att reningsverket tog emot avloppsvatten från mellan 44 000 och 46 000 personekvivalenter.

– Han sa det som ett inspel angående skyddsavstånd kring reningsverket. Jag sa: ”Då bryter ni mot tillståndet”, berättar Sven-Inge Svensson.

Reningsverkets miljötillstånd gäller för 45 000 personekvivalenter.

När Björn Eriksson fått sparken kom Hässleholms vatten med nya uppgifter.

– Det var 29-30 000 personekvivalenter när de räknat om, säger Sven-Inge Svensson.

Han tycker att det behövs rejäla marginaler för att klara åtagandena i Sverigeförhandlingen. Dessutom verkar Hässleholms vatten för att Hästveda reningsverk ska läggas ner och avloppet därifrån ledas till Hässleholm.

– Jag har ifrågasatt det. Ska vi låsa upp så mycket kapacitet? Det är väl smartare att se till att vi kan ta hand om avloppet här. Nu får vi en massa transporter till Perstorp, säger han.

Han ser det som problematiskt om ansvariga inte lämnar samma uppgifter om förhållandena.

– Jo, så är det ju. Miljörapporterna ska vara sanningsenliga, allt bygger på det, säger han.

Han förklarar att han tyckte att det var konstigt med ett plötsligt skutt på 15 000 personekvivalenter mer än tidigare och då valde att tro på uppgiften att det var en felräkning. Det kan också stämma med antalet invånare, men är svårt att uppskatta.

Miljörapporten för Hässleholms reningsverk 2016 säger 33 767 personekvivalenter, vilket motsvarar 75 procent av kapaciteten. Rapporten nämner ingenting om problem med mottagning av externslam, inte heller någon kapacitetsbrist. Det finns inte ens någon uppgift om att externslam från enskilda avlopp tagits emot.

Lättast att flytta på externslammet

Varken Perstorps samhällsbyggnadschef Kjell Hedenström eller vattenreningskonsulten Bengt Hansson som ansvarar för driften på reningsverket i Perstorp har hört talas om att det var problem med kvaliteten på slammet på reningsverket i Hässleholm som gjorde att Hässleholm miljö kontaktade dem för att få hjälp.

– Det är inget som har diskuterats när jag varit med. De sa att verket har en belastning på ingående till cirka 95 procent. Då är det inte så mycket kvar. En lösning var att flytta externslammet. Det är lättast att flytta på, det kommunala avloppet från Hässleholm är inte så lätt att leda hit, säger Bengt Hansson.

Även om han inte hört någon diskussion om kvaliteten på slammet är han medveten om att entreprenören använder så kallad deltömning som tar med sig mindre vatten från brunnarna.

Perstorps reningsverk har bassänger för att ta emot slammet.

– Om det inte finns mottagningsbassänger får de ta emot slammet direkt på skruv och det skulle kunna bli svårt, beroende på hur det ser ut. Det här slammet är väldigt otrevligt, bland det värsta som finns. Folk slänger allt möjligt i toaletterna, säger han.

Han ser det hela mest ur Perstorps perspektiv, men gissar att det skulle krävas en investering i Hässleholms reningsverk för att ta emot det torrare slammet.

Perstorps reningsverk har idag bara 50 procents belastning. Anledningen till att verket byggdes så stort var den stora inflyttningen till orten under Perstorp AB:s storhetstid. Nu har befolkningen minskat och det finns alltså överkapacitet på reningsverket.

Bengt Hansson berättar att personalen vid Perstorps reningsverk gick på knäna en tid när de började ta emot slammet från Hässleholm.

– Det var en drastisk förändring, med ett helt nytt moment, men nu fungerar det bra, säger han.

Två miljoner kronor plus transporter

Enligt avtalet beräknas mellan 6 000 och 8 000 kubikmeter slam levereras till Perstorp. Efter knappt ett halvår ser det ut att bli närmare 8 000, vilket innebär en årskostnad på cirka två miljoner kronor, om gränsvärdena för föroreningar kan hållas. Överskrids de blir priset det dubbla. Transportkostnader tillkommer.

Hittills har det inte gått så bra med föroreningarna. Både i februari och mars var kopparhalterna så höga att reningsverket vägrade ta emot slammet.

– Det finns en klausul i avtalet om att Hässleholm Miljö får ta tillbaka det om föroreningarna påverkar reningsverket, säger Bengt Hansson.

Perstorps kommun vill också lägga ut det näringsrika slammet på åkrarna och då måste det hålla en viss kvalitet.

Hässleholm Miljö använde istället slammet till att sluttäcka en deponi. Senare under våren har halterna varit lägre och Bengt Hansson förutsätter att det handlar om säsongsvariationer.

– Men vi håller det under bevakning, säger han.

Höga kopparhalter i hushållens dricksvatten kan bero på kopparhaltigt grundvatten eller att koppar från vattenledningar fälls ut, vilket förvärras om vattnet har lågt pH, något som är vanligt i grävda brunnar.

Vill inte svara på telefon

Ingen på Hässleholms vatten vill låta sig intervjuas på telefon. Reningsverkets chef Jan Sjöström svarar på mejl efter uppmaning av vd Liselotte Stålhandske.

– Här är då mailet från Berit. Hässleholms Miljö kommer att svara att det är på grund av byte av entreprenör, skriver hon till Sjöström.

Han förklarar att mottagningsanläggningen på reningsverket i Hässleholm är byggd för att ta emot oförtjockat tunt externslam.

– Den nya entreprenör som Hässleholm miljö anlitar kör ett tjockare slam än vi har möjlighet att ta emot i vår anläggning, skriver han.

Han berättar att diskussioner pågår med Hässleholm Miljö om att hitta en gemensam lösning.

– Men detta kräver planering och investeringar, skriver han.

Frilagt ställer följdfrågor om reningsverkets kapacitet, investeringsbehov och eventuellt nytt miljötillstånd.

– Relevanta frågeställningar som vi kommer att behandla i företagsledningen samt även tillsammans med Hässleholm Miljö under hösten , svarar han.

Tills vidare till Perstorp

Hässleholm Miljös vd Sven Carlsson svarar på några frågor på telefon, men ber att få ta reda på mer och återkomma på mejl.

– Hässleholms vatten kan för närvarande inte ta emot slammet eftersom det har fel torrsubstans. Tills vidare kör vi det därför till Perstorp, förklarar han.

Torrsubstansen är nu fem-sju procent. Hässleholms reningsverk kan bara ta emot max två procent.

Sven Carlsson konstaterar att det inte är optimalt att köra till Perstorp, även om det fungerar bra nu.

– Den mest effektiva lösningen, både ekonomiskt och miljömässigt är förstås att ta hand om slammet i Hässleholm, säger han.

När Frilagt frågar om transportkostnaden hävdar han att den ingår i avtalet med Perstorps kommun. Enligt avtalet är det dock Hässleholm Miljö som lämnar slam i Perstorp.

Klart är i alla fall att hanteringen blir dyrare med lämning i Perstorp än i Hässleholm.

Berit Önell