Polisen ska reda ut vad som är rykten och hörsägen om extremism genom att träffa företrädare för Ljusets moské i Hässleholm. Det säger polisens lokalområdeschef Pär Cederholm i torsdagens Norra Skåne.
– Då är jag felciterad´, säger Pär Cederholm till Frilagt.
Norra Skånes reporter Carl-Johan Bauler försäkrar dock att polischefen är korrekt citerad.
Regeringen och den borgerliga alliansen i riksdagen har presenterat 16 åtgärder mot terrorism, åtgärder som även kan påverka polisens och kommunens arbete i Hässleholm.
Pär Cederholm har uppfattningen att det inte förekommer någon våldsbejakande extremism i Hässleholm, trots Frilagts granskning som avslöjar den radikala islamismen och hatet mot shiamuslimer.
ANNONS
Imamen Abu al-Hareths mordförsök på en shiitisk man 2009 räknas av många shiamuslimer som startskottet för de senaste årens ökade trakasserier och attentat mot dem i Sverige. Moskéns styrelsemedlemmar välkomnade imamen att predika i moskén efter avtjänat fängelsestraff och de gillar inlägg som hetsar mot shiamuslimer på sina och moskéns Facebooksidor. Administratören för en av Facebooksidorna är dessutom vän till IS-sympatisören från Vittsjö som Säpo ville utvisa av säkerhetsskäl, trots att han frikändes från åtalet för terrorbrott efter mordbranden mot en shiamuslimsk lokal i Malmö.
Till Norra Skåne säger moskéns ordförande Kristoffer Hamade att granskningen är propaganda och att de är felaktigt utpekade.
Som Frilagt redan berättat har Ljusets moské bjudit in både polisen och kommunen till möte.
– Det är helt på deras initiativ. Vi ska få till ett möte i lugn och ro och med rätt personer för att reda ut vad som är vad och vad som är rykten, allmänt prat och hörsägen, förklarar Pär Cederholm i Norra Skåne.
Men detta uttalande menar han alltså är felciterat.
Tror du att ni kan få reda på vad som är sant genom ett möte med företrädare för moskén?
– Det har jag ingen aning om. Men vi får en bild av verksamheten och lokalen. Vi kan göra en objektiv bedömning av deras verksamhet på ett annat sätt än om vi inte kommer dit, säger han.
Kommer ni att ta hjälp av någon sakkunnig i islam?
– Det är möjligt att vi kommer att göra det senare, men först ska vi träffa dem och bilda oss en initial uppfattning. Sedan får vi se om vi jobbar vidare, säger Pär Cederholm.
Han säger att han redan gjort bedömningen att inget brottsligt förekommer i moskén. Samtidigt säger han att han inte kan berätta om han skickat in några uppgifter om den till Säpo.
– Men om det skulle vara något brottsligt är det oerhört svårt att utreda.
Han säger också att brottet hets mot folkgrupp inte lär bli aktuellt.
– Det krävs att det är en majoritet som hetsar mot en minoritet för att det ska bli hets mot folkgrupp. Här är det en minoritet mot en annan, säger han.
Säpos chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström har dock tidigare sagt till Frilagt att hets mot folkgrupp kan bli aktuellt när sunnimuslimer förmedlar hatbudskap mot shiamuslimer, om det är hets som framförs publikt och inte enbart vänner emellan.
Pär Cederholm säger att om han skulle hitta IS-flaggor i lokalen skulle han se till att lämna uppgiften vidare till Säpo och orossamtal skulle hållas.
Varför?
– IS är en våldsbejakande organisation.
Ett av Facebookinläggen i Frilagts granskning visar en pojke som sjunger en uppmaning om att döda shiamuslimer medan en sådan flagga vajar i bakgrunden, är det inte också något att titta på i så fall?
– Generellt kan det vara något att skicka vidare, men jag kan inte uttala mig om det enskilda fallet, säger Pär Cederholm.
Han tror att det nya åtgärdspaketet mot terrorism även kommer att påverka mindre orter som Hässleholm.
– Exakt hur vet jag inte. Men det blir väl som med bankrånen. Om det blir svårare att utföra terrordåd i storstäderna finns det en klar risk att de istället drabbar mindre städer, säger han.
Han tror dock fortfarande att risken är mindre här och att analysen om behovet av åtgärder därför inte görs lika djup.
– Men hade ombyggnaden av Hässleholms centrum påbörjats idag, efter attacken på Drottninggatan, tror jag att terrorhotet hade vägts in, säger han.
Han betonar att de flesta av åtgärderna landar hos kommunen.
Regeringens åtgärder mot terrorism handlar främst om att öka tryggheten i den offentliga miljön, stoppa de idéer som ligger bakom radikalisering och att vidta åtgärder mot finansiering av terrorism.
I övrigt innebär de bland annat ett utökat samarbete mellan Säpo och Migrationsverket, skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra säkerhetshot, nationella insatsteam mot extremism, sekretessbrytande bestämmelser för polis och kommun, att Säpo får tillgång till underrättelseinformation från signalspaning, att försvaret och kustbevakningen ska ge stöd till polisen, utvidgad kriminalisering av samröre med terroristorganisation och stopp för offentliga bidrag till extremistiska organisationer.
Berit Önell
