Underskottet bara ökar i barn- och utbildningsnämnden i Hässleholm. På en månad har prognosen försämrats med 5,2 miljoner kronor till totalt 51,6 miljoner för hela året. Det visar siffrorna från den 30 april som politikerna fick ta del av på torsdagen.

Orsakerna är främst minskade statsbidrag och inkörningsproblem i det nya lönehanteringssystemet.

Långsiktigt är ett av problemen att skolan betalar betydligt mer än andra kommuner för lokaler.

Hässleholms kommun betalar närmare 1 700 kronor mer per elev och läsår för skollokaler än jämförbara kommuner i landet.

ANNONS

– Vi ska ställa frågan till tekniska nämnden om varför det är så, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Richard Bernsheim (M).

Han förklarar att höga lokalkostnader också drar upp nivån på skolpengen och därmed de bidrag som betalas till friskolorna.

– Lokalkostnaderna gör inte hela underskottet, men någonstans mellan 5 och 15 miljoner, säger han.

En del av problemet är att många elever gått över till friskolor och tagit sin skolpeng med sig.

– Men de hade inte varit gratis om de varit kvar i vår organisation heller, säger Bernsheim.

Ingen kompensation för 550 nya elever

Enligt både förvaltning och politiker har barn- och utbildningsnämnden inte fått kompensation för de senaste tre årens ökning med totalt cirka 550 elever och är alltså underbudgeterad utifrån nuvarande organisation.

Richard Bernsheim påpekar att prognoserna för framtiden visar på en ökning av invånarantalet och därmed även av elevantalet.

Han förklarar att besparingar påbörjats genom att flera tjänster vakantsatts sedan förra prognosen.

– Vi har också varit restriktiva med inköp och det såg ut som att underskottet började minska. Men i april fick vi en extra utgift på 600 000 kronor på grund av missar i löneutbetalningar. Vi trodde också att vi skulle få mer i statsbidrag, även om vi räknat med att det skulle bli mindre än i fjol. Men nu har vi fått veta att en del bidrag uteblir helt och en del halveras, säger han.

Han konstaterar att problemet alltså handlar om att förväntade intäkter uteblir, snarare än att kostnaderna ökat.

Politikerna tror inte att de kan spara in hela underskottet i år.

– Det finns inga enkla svärdshugg som kan lösa det här, att bara skära bort något så är problemet löst, säger Bernsheim.

200 skulle tvingas gå hem

Om hela underskottet skulle sparas in genom neddragningar på personalen skulle 200 personer tvingas gå hem.

– Det skulle ju inte fungera i verkligheten.

Richard Bernsheim säger att han haft en god dialog med S-alliansen om hur situationen ska hanteras.

Långsiktig plan för organisationen

– Vi får göra vad vi kan för att hålla nere underskottet. Samtidigt är det jätteviktigt att vi sätter oss ner med konsultrapporten och tittar på hur vi långsiktigt vill ha skolan, säger han.

Gruppen som ska analysera rapporten träffades i början på veckan. Resultatet blev att förvaltningen fick i uppdrag att sammanställa alla faktorer som är relevanta enligt rapporten, kostnader och resultat på varje enhet med mera.

– När de uppgifterna ligger på bordet får vi bestämma om vi vill organisera skolan så som den är idag och i så fall får de medel som behövs tillskjutas. Om vi kommer fram till en annan modell får vi justera medlen efter det, säger Richard Bernsheim.

Berit Önell