Det är inte polisens uppgift att ge kommunen en lägesbild av våldsbejakande extremism.

– Kommunen kan informera oss och Säpo om de upptäcker något misstänkt. Om vi behöver återkoppla gör vi det, annars inte, säger Pär Cederholm, polisens lokalområdeschef i Hässleholm.

Både Anna Sjöholm, kommunens samordnare i frågan, och Anders Nählstedt, säkerhetschef, menar att det är polisens uppgift att informera dem.

Pär Cederholm betonar att polisens lägesbild inte ska vara offentlig.

ANNONS

– Det skulle spela de här krafterna i händerna, säger han.

Han anser dock inte att kommunen behöver skaffa en egen lägesbild utan ska utbilda och informera, så som Hässleholms kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism säger.

Han förklarar att polisen i första hand riktar in sig på personer som begår eller planerar brott, men håller med om att barn- och ungdomsverksamhet i en radikaliserad moské skulle kunna vara en riskmiljö att ta tag i. Även det är dock i första hand är en sak för polisen eller Säpo.

– Kommunen måste få vila i att vi tar hand om den information vi får. Vi kan inte återkoppla allt till varken dem eller andra, säger han.

Har terrorexperten Magnus Ranstorp fel när han säger att kommunen har ett stort ansvar och måste skaffa sig en lägesbild?

– Det säger jag inte, men jag tycker att kommunen tar ansvar när de kontaktar oss, säger Pär Cederholm.

Liksom kommunen har han uppfattningen att det inte finns någon våldsbejakande extremism inom Hässleholms kommun. Han har inte ändrat uppfattning efter att han tagit del av de uppgifter som Frilagt lyft fram om IS-sympatier och hatpropaganda mot shiamuslimer på Ljusets moskés och dess lednings Facebooksidor samt kopplingar till våldsdåd.

– Det är mycket spekulationer. Vi kan inte kommentera det på grund av vår sekretess och då ser det ut som att vi undanhåller sanningen, säger han.

Han påtalar också att religionsfrihet råder i Sverige.

– Extremism är inte förbjudet. Det är först när det blir våldsbejakande extremism som vi kan agera, säger han.

Imamen Abu al-Hareths mordförsök mot en shiitisk man i Hässleholm 2009, som beskrivs som startskottet för de senaste årens attentat mot shiamuslimer i Sverige, anser Pär Cederholm ligger för långt tillbaka i tiden. Han oroas inte heller av anknytningen till Vittsjöbon som sitter hos Säpo i väntan på utvisning eftersom han bedöms som en säkerhetsrisk trots att han frikändes från åtalet för terrorbrott genom mordbrand mot en shiamuslimsk bönelokal i Malmö.

– Men det är klart att vi undersökt om det fanns mer av våldsbejakande extremism kring den personen när vi fick veta att Säpo gripit honom. Det fanns det inte, säger Pär Cederholm.

Han berättar att polisen också fått tips om misstänkt radikalisering i spåren av splittringen efter mordförsöket i Hässleholm där Islamiska kulturcentret på Finjagatan, som tagit stark ställning mot extremism, och Ljusets moské gick skilda vägar.

– Vi lämnade uppgifterna till Säpo, men har inte fått några underrättelser tillbaka, så jag känner mig trygg i att vi inte har den här problematiken, säger Cederholm.

Han säger att polisen inte har informerat kommunen om detta ärende.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar i ämnet:
20170516 Radikal islamism har fått fäste i Hässleholm

20170516 Kommunen känner inte till någon extremism

20170517 Björn Widmark kritisk till handlingsplan mot extremism