Finjasjön mådde på flera sätt sämre 2016 än 2015. Det visar Limnologisk årsrapport för Finjasjön 2016, som analysföretaget Regito sammanställt på uppdrag av Hässleholms kommun.
Jämfört med 2015 ökade totalfosforhalten i sjöns bottenvatten med hela 56 procent, ett tydligt varningstecken enligt Regito. Under sommaren uppmättes även dödligt låg syrgashalt, tydligt försämrat siktdjup och algblomning och bakterier störde badlivet. Men rapporten betonar att reduktionsfisket minskat fosforhalterna ut till Almaån med hela 81 procent från perioden 1988-1992 till 2012-2016. I höstas fiskades mer än vanligt, vilket kan bädda för en bra badsäsong i år.
Enligt rapporten var fosforhalterna, som blir näring till algerna, i både sjön och utloppet i Almaån på 1980-talet högre än i reningsverkets utsläpp på grund av läckage från sediment på bottnarna. Då var det nästan konstant algblomning och badförbud.
ANNONS
Den problematiken har till stor del åtgärdats genom reduktionsfiske av karpfiskar som bökar runt på bottnarna och mört som äter upp djurplankton som i sin tur livnär sig på växtplankton (bland annat alger).
Under 2016 togs 55 ton fisk upp, merparten efter sommarsäsongen, vilket bör ge förutsättningar för mindre algblomning i sommar.
Men idag finns andra problem. Sommarmedelvärdet för siktdjupet 2016 var 1,61 meter, en tydlig försämring från 1,93 meter 2015.
Dödligt låg syrgashalt
Redan i slutet av maj började syrgashalterna bli otillfredsställande låga. Värst var det vid mätningen den 27 juli då 69 procent av sjödjupet hade syrgashalter lägre än 5 milligram per liter. Vid samma tillfälle hade 36 procent av sjödjupet dödligt låg syrgashalt, det vill säga mindre än 1 milligram per liter. Ungefär
samtidigt observerades fiskdöd vid Maglekärrsbäckens utlopp och i Sjörröd, något som miljökontoret dock inte ansåg intressant att utreda närmare.
Syrgasbristen var omfattande och höll i sig, med varierande täckning, mellan vecka 19 och 40. Dödlig syrebrist uppmättes vid 10 tillfällen under juni-september, mer frekvent än under 2015.
Det vattendrag som generellt hade lägst syrgashalt var Maglekärrsbäcken där reningsverkets utsläpp sker. Lägsta nivån där var också lägre än 2015. Jämfört med övriga tillflöden hade Maglekärrsbäcken också högst halter av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, sulfat och klorofyll (alger). Av övriga tillflöden är det Tormestorpsån som generellt tillför mest näring till sjön.
Totalfosforhalten i sjön ökade marginellt liksom algmängden mätt som klorofyll medan växtplanktons biomassa minskade något. Men totalfosforhalten i bottenvattnet ökade rejält, med hela 56 procent medan ytvattnets totalfosforhalt steg med 12 procent. Enligt rapporten är en bidragande förklaring den kraftiga algblomningen i september som satte igång ett läckage av fosfor från bottnarna.
Andra faktorer som antas ha påverkat var bland annat varmt väder, lågt vattenstånd, syrgasbrist och undervattensväxter under nedbrytning.
– Trenden bör brytas så vi inte får situationer liknande 2008 där gröna vågor rullade in mot stranden i Björkviken, skriver Regito.
Skillnad på alger och alger
Rapporten beskriver sommarens algblomningar som lindriga, trots att miljökontoret från den 28 juni och hela juli rapporterade algförekomst vid Björkviken till Havs- och vattenmyndighetens information om badplatser.
Heléne Annadotter på Regito förklarar dock att det är skillnad på algblomning och förekomst av alger.
– När de ser prickar av alger i vattnet skriver de algförekomst. Det kan då vara ofarliga kiselalger. Det måste finnas några alger i en sjö, det är inte en klorerad badpool, säger hon.
Hon rekommenderar dock inte bad vid synlig algblomning på vattenytan.
– Och man ska ändå aldrig dricka av sjövattnet, säger hon.
Algblomningarna kan komma och gå.
– Vi gör bara stickprov och de bilder vi publicerat i rapporten är våra observationer, säger hon.
Hon betonar att tack vare de åtgärder som gjorts är sjön numera badbar nästan hela somrarna. Erfarenheterna ökar och metoderna förfinas.
2017 kan alltså bli en bra badsommar, men det är inte säkert.
– Förutsättningarna är bättre än i fjol. Men det kan också bli extremt ogynnsamt väder som påverkar, säger Heléne Annadotter.
I maj 2016 noterades gröna klumpar i delar av sjön, men de visade sig främst bestå av pollen. Först den 20 juli bedömde Regito vattnet som ej badbart på grund av alger vid Björkvikens badbrygga. Därefter ska vattnet ha varit algfritt tills den stora algblomningen utbröt i mitten på september.
Är fåglarna boven i dramat?
Regito nämner också att miljökontoret beslutat om badförbud, eller egentligen avrått från bad, på grund av bakterien enterockoker som gjorde vattnet otjänligt. Även e-coli förekom på nivån tjänligt med anmärkning. Denna problematik tas dock inte upp närmare.
– Bakterierna är miljökontorets grej, men vi kan misstänka att en del av dem kommer från fågelträck på bryggan, det är inget konstigt, säger Heléne Annadotter.
Miljökontorets referensmätningar på andra punkter, norr och söder om badplatsen, visade dock högre bakteriehalter än vid bryggan, vilket tyder på att fåglarna inte orsakat problemen.
Trots det höll miljökontoret fast vid teorin och därför har fritidsnämnden beslutat att det inte blir någon brygga i Björkviken i år. En ny brygga av annan konstruktion, som låter vattnet cirkulera under, föreslås dock inför 2018, om kommunfullmäktige tillskjuter de cirka 2,5 miljoner kronor den beräknas kosta.
Nämner inte föroreningar i Sötekärrsbäcken
Regito nämner fiskdöden i Sötekärrsbäcken i Sjörröd, men inte sina egna provsvar som visade extremt hög konduktivitet och högt näringsinnehåll eller att den konstaterade bakterien Spaerotilus natans är den så kallade smutsvattensvampen som förknippas med förorenat vatten. Miljönämndens krav på vidare utredning nämns inte heller.
Rapporten tar inte heller upp den allmänt försämrade situationen i Sjörrödsviken med tidigare och kraftigare algblomningar, fiskdöd, sedimentlager på bottnen och igenväxning av undervattensväxter.
– Vi har inte ansvar för Sjörröd, vi tar inte prover där idag, förklarar Heléne Annadotter.
En eventuell utökning av provtagningspunkter till att även omfatta Sjörröd har dock diskuterats i kommunens tekniska förvaltnings Finjasjögrupp.
Berit Önell
