Kommunala bostadsbolaget Hässlehem ska bygga minst 50 nya bostäder per år. Det beslöt kommunfullmäktige efter att tre sverigedemokrater lämnat fullmäktige och majoritetsförhållandena förändrats till de rödgrönas fördel. Det var första sammanträdet med det nya presidiet där Douglas Roth (M) är ordförande, Patrik Jönsson (SD) förste vice ordförande och Irene Nilsson (S) andre vice ordförande.
I början av sammanträdet informerade planchef Gertrud Richter om stadsutvecklingen i Hässleholm som nu ska skyndas på.
Gertrud Richter höll ett långt anförande om bland annat det återupptagna arbetet med fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad. Hon visade skisser på olika stadsdelar och planerna för dem med fokus på nya bostäder.
ANNONS
På Bokeberg planeras också en regnpark som ska vara rustad för framtida klimatförändringar och till och med kunna ta emot så kallade tusenårsregn. Även det sedan länge vilande förslaget på utbyggnad av bostäder på Björklundaområdet är på gång igen.
Richter berättade utförligt om ombyggnaden vid resecentrum och Stortorget, Paradiset och planerna för Nytorget. Nedfarten till parkeringsgaraget på Nytorget kan byggas bort och Stadsparken få ett kafé.
Utanför staden planeras industriområde på Hässleholm Nord och ny detaljplan för reningsverket och Magle våtmark.
Hässlehem åläggs i nya ägardirektiv att bygga fler bostäder framöver. Förslaget från kommunstyrelsen, där de rödgröna partierna har majoritet, var minst 50 nya bostäder per år. Övriga partier ville nöja sig med 30 och hade i normala fall kunnat få sin vilja igenom i fullmäktige där de är i majoritet med 31 mandat mot 30. Nu förlorade de istället voteringen efter en debatt där flera nya delförslag kom upp.
Robin Gustavsson (KD) ansåg att det var orealistiskt att kräva så många som 50 nya bostäder per år, men att det skulle kunna vara en vision utan ”skall” och att kravet istället skulle vara 30. Han tyckte att ledamöterna borde kunna komma överens om saken. Patrik Jönsson (SD) ville att skrivningen om ”perioden fram till 2030” skulle ändras till ”under perioden 2020-2030” och partikamraten Ulf Berggren ville ta bort ”årligen”, men inte heller de förslagen gick igenom.
Kommunfullmäktige beslöt att godkänna investeringen på 25 miljoner kronor för dubbelspår på järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad.
Fullmäktige behandlade en granskning av kommunstyrelsens styrning av kommunledningskontoret. Enligt den finns brister när det gäller mål, mätbara indikatorer, stöd till förvaltningarna och samordning av kommungemensamma processer.
– Det finns stor risk för att detta orsakar dubbelarbete, onödiga kostnader och ineffektivitet, skriver revisorerna och uppmanar till utveckling av det stödjande uppdraget och att samordningen stärks.
Fullmäktige antog kommunledningskontorets yttrande om åtgärder för att stärka kommunstyrelsens styrning av kommunledningskontoret. Enligt skrivelsen är vissa åtgärder redan vidtagna.
Ett antal motioner stod också på dagordningen och där blev det mest debatt om förslaget att kommunen skulle kräva utdrag ur belastningsregistret inför anställning inom omsorgen, vilket bordlades, enligt kommunstyrelsens förslag. Motiveringen var att kommunen borde invänta ett regeringsförslag om att det ska bli förbjudet för arbetsgivare att utan författningsstöd begära utdrag ur belastningsregistret.
– I frågor som vi har självbestämmanderätt finns väl ingen anledning att lyssna på regeringen, förklarade Björn Widmark (FV).
Flera ledamöter påpekade att kravet redan finns inom skolan.
– Jag kan inte se vad det är för skillnad på om det är folk som jobbar med barn eller äldre som ska anställas. Jag tycker att vi ska ge även våra äldre det skyddet som barnen i skolan får, sa Karin Axelsson (M).
Christer Welinder (S) hävdade att det också tog tid att hantera utdragen, vilket fick Karin Axelsson att förklara att det är den arbetssökande som begär registerutdraget.
– Det handlar alltså om att sprätta upp kuverten, konstaterade Patrik Jönsson (SD).
John Bruun (L), som arbetar inom skolan, berättade att hans chef begär nya utdrag ur belastningsregistret med ett par års mellanrum, något som personalen bara upplever som positivt.
Berit Önell
