PO Bengtsson i Bjärnum tar i sin insändare i NSK 20170324 upp en intressant och ständigt lika aktuell fråga nämligen politikers arvoden och ersättningar. Han skriver med adress till Jonny i Emmaljunga och undertecknad, Ronny Larsson i Kvistalånga: ”Visst känns det väl även för er bättre med demokratiskt beslutade arvoden (höga eller ej) än med arvoden tillskansade sig med tveksamma intyg”.
Här ska klarläggas att Ulf Erlandsson(SD), om det är denne som avses, förutom att besluta om storleken på sina ”arvoden” också, som det förfaller, tillskansat sig ”ersättning” för förlorad arbetsinkomst.
Undertecknad kan bara svara för mig själv men noterar med bestämdhet att det är oacceptabelt att med hjälp tveksamma intyg tillskansa sig våra gemensamma ansträngningar nämligen skattemedel. Lika illa är det, också ur demokratisk synpunkt, att folkvalda själva beslutar om storleken på sina egna arvoden och ersättningar.
Att ”ersättningar” löpande utbetalts till Ulf Erlandsson trots bristande underlag måste utredas. Att bara hänvisa till att rutinerna var för dåliga räcker inte. Här återstår för politiker och tjänstemän att närmare redogöra för vad som förevarit!
Det går naturligtvis inte att bortse från Erlandssons eget ansvar i ”ärendet”. Hans ansvar är stort. Den situation som uppstått finns det självfallet också anledning för Sverigedemokraterna att fundera över.
Detta har partiet tydligen gjort eftersom undertecknad när detta skrivs nås av nyheten att Erlandsson lämnar kommunalrådsposten! Erlandsson, vars namn figurerat i pressen och också i i andra sammanhang av mindre trevligt slag, har nu blivit en belastning för partiet. Detta låter Sverigedemokraten, regionrådet m.m. Patrik Jönsson meddela.
Erlandsson tycks dock ha för avsikt att sitta kvar i bland annat kommunfullmäktige och som ledamot i Hibabs styrelse. Huruvida det sker med partiets samtycke förefaller oklart.
Jag vill gärna på nytt påminna PO Bengtsson om kommunallagen. Denna talar om att politiker (kommunfullmäktige) i ”skälig omfattning” skall få besluta om arvoden och ersättningar. Skäligheten tycks nämnda politiker för länge sedan lämnat bakom sig.
Undertecknad hoppas nu att min syn på den aktuella frågan i någon mån har klargjorts.
Till sist visar det som här framkommit att när det gäller omsorgen om den egna plånboken, tycks politiker, vilken politisk hemvist dom än kan tänkas ha, vara ”lika goda kålsupare”.

Ronny Larsson i Kvistalånga

ANNONS