Hässleholms reningsverk hade under december och början av januari problem med kraftig skumning och trådformiga bakterier av samma typ som nu breder ut sig i Finjasjön.  Det berättar Per-Åke Nilsson, processingenjör på Hässleholms vatten.

Samtidigt uppmätte analysföretaget Regito extremt höga kvävenivåer i Maglekärrsbäcken där reningsverket har sin utsläppspunkt. Men Per-Åke Nilsson ser ingen anledning att vidta åtgärder.

Miljöchef Sven-Inge Svensson ser däremot ett tydligt samband mellan reningsverkets verksamhet och situationen i sjön och har nu kallat Hässleholms vatten till möte.

Som Frilagt tidigare berättat har analysföretaget Regito undersökt de fluffiga svamparna i Sjörrödsviken och konstaterat att det rör sig om så kallad smutsvattensvamp.

ANNONS

Regito slog larm om de höga halterna av kväve och fosfor vid tre av sina ordinarie provtagningar i Maglekärrsbäcken under december och januari.  Både totalkväve och ammoniumkväve nådde värden högt över tidigare rekord under de senaste sju åren. Som högst var ammoniumkvävet 16 milligram per liter, jämfört med tidigare som högst 10 milligram per liter. Totalkvävet låg på cirka 21 milligram per liter.

– Det är onormalt höga värden, säger Helene Annadotter på Regito.

Om det hade varit på sommaren och med högre pH-värde hade ammoniumkvävet gynnat alger och också kunnat omvandlas till ammoniak som hade varit direkt giftigt för fisk.

Smutsvattensvampen stjäl syre från andra organismer och för också med sig andra bakterier.

– Jag har inte sett sådana i sjön tidigare och det har inte heller erfarna kollegor som jag pratat med. Smutsvattensvamp brukar finnas i diken och förorenade bäckar, säger Helene Annadotter.

Några gränsvärden finns inte för utsläpp av kväve från reningsverket, bara årsmedelvärde, vilket är 15 milligram per liter för kväve. I januari hade Maglekärrsbäcken 24. För ammoniumkväve gäller ett medelvärde under sommarmånaderna på sex milligram per liter, vintertid finns inga direktiv alls.

– Kan det vara någon särskild anledning till värdena eller är det bara ovanligt lite vatten som näringen är utspädd i, frågade Regito i ett mejl till Per-Åke Nilsson.

Han svarade med att berätta om problemen med skumning i både biosteget och rötkammaren. Slamhalten i biosteget minskades då för att förhindra slamflykt, vilket ledde till kraftigt minskad kvävereduktion.

Smutsvattensvamp kan orsaka skum

Skumning i ett reningsverk orsakas ofta av att det finns för många trådformiga bakterier som smutsvattensvampen, Spaerotilus natans, som nu färgar Finjasjön vid Sjörröd gul och orange.

Per-Åke Nilsson bekräftar för Frilagt att den här typen av bakterier finns i reningsverket och att de bidrog till att det ”jäste” i rötkammaren.

– Det skummade i bassängerna på höstkanten och fanns kvar i rötkammaren tills i början på januari. Men det finns en stor mängd olika sorter av trådformiga bakterier och vi har inte analyserat dem, säger Per-Åke Nilsson.

Han säger att en faktor också kan vara en hög belastning av externt slam från privata avloppsbrunnar.

– Entreprenörens kotnrakt upphörde vid nyår och då ville de köra färdigt. Det är nog en viktigare orsak till skumningen än bakterierna.

Han ser dock detta som interna problem som inte ska påverka omgivningen. Kvävehalterna påverkas också av utspädningen med både dagvatten och rent vatten. För närvarande är vattenståndet mycket lågt och det innebär sannolikt en högre koncentration av föroreningar i det utgående avloppsvattnet.

Påverkan från dagvattnet?

När det gäller fosforhalterna tror Per-Åke Nilsson att de kan ha påverkats av dagvattnets sammansättning.

– Vinterväder med snösmältning har en tendens att ”tvätta” gatorna och då spolas ju ansamlade föroreningar ned i dagvattendikena, förklarar han.

Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske har förnekat driftsstörningen.

Per-Åke Nilsson säger att det inte har varit någon diskussion inom bolaget med anledning av Regitos rapport om smutsvattensvampen.

– Vad skulle vi göra? Som anläggningen är byggd idag går det inte att göra något åt, säger han.

Men det är väl inte bra för sjön?

– Det kan väl vara så.

Per-Åke Nilsson tycker att svampformationerna borde synts även i Magle våtmark om de kommit från reningsverket.

– Så gott som allt renat avloppsvatten går därigenom.

Inget frågetecken

Miljöchef Sven-Inge Svensson har en annan uppfattning.

– Här finns inget frågetecken utan ett tydligt samband med reningsverkets verksamhet, säger han.

Han hade hoppats på ett möte med Hässleholms vatten redan denna vecka, men Liselotte Stålhandske kunde inte och nästa vecka har han själv semester så därför blir det inte förrän den 2 mars. Även Per-Åke Nilsson ska medverka liksom Per Nilsson och Gunnar Swärdh från tekniska förvaltningen och Finjasjögruppen samt miljöinspektör Per Fribing.

– Vi måste diskutera vad det här får för påverkan för sjön i stort. Vilka är alternativen? Kan vi jobba för ett annat utsläpp istället för Maglekärrsbäcken? Jag behöver höra vad de andra har för tankar, men det är vi som är tillsynsmyndighet och ställer kraven, förklarar Sven-Inge Svensson.

Han säger inte att reningsverket bryter mot riktvärdena i tillståndet.

– Men ambitionen är att vi inte ska få någon påverkan på sjön och det ger anledning att gå vidare. Frågan är hur vi ska minska problemen. Eventuellt kan vi använda tuben, om det är praktiskt genomförbart.

Slopa Magle våtmark?

Per-Åke Nilsson tycker att det är bra med ett möte, men anser inte att utsläppspunkten bör flyttas.

– Ska vi slopa Magle våtmark?

Den befintliga tuben som går 900 meter ut i sjön och numera används i nödlägen byggdes långt innan våtmarken var påtänkt.

– Det är klart tekniskt möjligt att bygga om, men det är en kostnadsfråga, säger Per-Åke Nilsson.

Han tror inte heller att det gulfärgade vatten som observerades förra året uppstod på grund av smutsvattensvamp.

– Jag vill inte påstå saker med någon tvärsäkerhet, men då noterade vi höga halter av suspenderade ämnen (partiklar), men inte höga nivåer av närsalter. Det var troligen jord, sand med mera från gatorna, säger han.

Berit Önell