Majoriteten av våra valda ombud i kommunfullmäktige, det högsta beslutande organet i Hässleholms kommun, har sagt sagt nej till det rödgröna minoritetsstyrets budget. Detta stod klart redan vid årets viktigaste politiska händelse nämligen vid kommunfullmäktiges ”budgetmöte” i fjol.
Att vår representativa demokrati uppvisar brister torde stå klart. Detta oaktat är det nu så att en majoritet av väljarnas valda ombud sagt sitt. Detta kan ingen politiker med förståndet i behåll bortse ifrån.
När väljarna genom sina ombud visar att man inte längre har förtroende för den politik som förs, måste ansvariga politiker ”utan dröjsmål” ta sitt ansvar och lämna sina uppdrag.
Lena Wallentheim(S), Mats Sturesson(C), Dolores Öhman(MP), Per-Åke Purk(V) med flera tycks inte kunna ta till sig demokratins och därmed politikens fundamentala villkor. Genom att inte ”omedelbart” lämna sina uppdrag utan istället klamra sig fast vid sina taburetter har vederbörande visat upp sitt rätta ansikte. Det sätt på vilket man ”förhalar” frågan om sin avgång kostar också skattebetalarna pengar. Detta med upprepade möten som inte leder någon vart. Respekten för våra gemensamma ansträngningar nämligen skattemedel tycks dock för länge sedan ha farit sin kos.
Frågor uppstår om oförmågan att omedelbart lämna sina uppdrag möjligtvis kan ha att göra med de ersättningar och arvoden om vilkas storlek man själva varit med om att besluta.
Dessvärre tycks många politiker tro att man uppbär lön och således har någon slags anställning. Onekligen uppstår då också frågan om vi överhuvudtaget ska ha politiker på ”heltid”. En fot i den verklighet i vilken dom flesta av oss befinner sig hade säkert bidragit till att stärka demokratin och det egna politiska förståndet.
Det måste poängteras att undertecknad och många väljare med mig nu känner olust och frustration inför att ”den gamla alliansen” nu återkommer till ”köttgrytorna”.
Detta av uppenbara skäl med tanke på den rad av ”affärer” vi i vår kommun under ett antal mandatperioder fått oss till livs. Utan tvekan behövs en förnyelse och en vitalisering av demokratin och det politiska livet i vår kommun. Detta gäller också många andra kommuner.
Några ord ur den antika filosofins värld synes fortfarande med kraft tala till oss alla:
– Inre sönderfall drabbar den som inte oavbrutet övervinner sig själv som alltså inte lär sig något och inte handlar. –
Ronny Larsson i Kvistalånga