Hela Officersparken klassades som särskilt skyddsvärd växtlighet i underlaget till skötselplan för T4-områdets park- och naturmark. I detaljplanen för södra T4, som antogs 2009, står att en sådan skötselplan håller på att upprättas. Men arbetet avbröts och idag finns inga riktlinjer för exempelvis hur de gamla träden i parken ska skyddas i samband med den planerade byggnationen.

– Vi kom väl förmodligen gemensamt på att det inte fanns något direkt behov, förklarar Gunnar Swärdh, parkförvaltare på tekniska förvaltningen och en av dem som arbetade med skötselplanen.

Enligt plankartan får parkens vegetation dock inte skadas och ändringar kräver marklov.

Arboristen de Gourét Litchfield, som gjort en egen analys med karta över byggets inverkan på träden i Officersparken, befarar att flera träd kommer att dö och ännu fler skadas eftersom antingen deras kronor eller rotsystem kommer för nära det nya huset. Han anser att flera av träden som står i riskzonen är skyddsvärda, bland annat två över 100 år gamla avenbokar.

ANNONS

Ingen miljökonsekvensbeskrivning

Ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättades i samband med detaljplanearbetet för området.

– Projektet kommer sannolikt inte att innebära en betydande miljöpåverkan på dess omgivning, säger planbeskrivningen.

Däremot var alltså en skötselplan för områdets park- och naturmark på gång. Skötselplanen nämns flera gånger i planbeskrivningen, liksom parken och den flerdubbla lindallén kring kaserngården.

Ändringar i vegetationen kräver marklov

Både parken och allén är märkta med ett litet n på plankartan, vilket enligt förklaringen betyder att vegetationen inte får skadas och att ändringar kräver marklov.

Platsen där paviljongen står idag och grusplanen och åskådartrappan framför den är dock avsatt som bostäder och centrumverksamhet. Ett område runt denna plats har prickad markering som betyder att den inte får bebyggas.

– T4-området har stora natur- och kulturhistoriska värden som är väl värda att bevara och som har givit såväl stad, kommun och människor en tydlig identitet, står det i planbeskrivningen.

När Frilagt frågar på stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen efter skötselplanen blir beskedet först att det inte finns någon sådan.

– Vad jag vet så blev där aldrig någon påbörjad, meddelar parkförvaltare Gunnar Swärdh.

Tjänstemännen letar sedan djupare i arkiven och hittar ett par ofullständiga utkast. Av allt att döma har skötselplanen stoppats innan konkreta skötselföreskrifter har utarbetats. Av vem och varför tycks ingen veta.

Gunnar Swärdh minns inte.

– Nej, tyvärr inte, men vi kom väl förmodligen gemensamt fram till att det inte fanns något direkt behov. Det här utkastet är ju från 2006, så det måste vara alldeles i början av planarbetet.

Han menar att utkastet är ”gammalt arbetsmaterial” som saknar relevans idag och hänvisar till genomförandebeskrivningen, daterad 2008, där det bland annat står: ”För park kan, om behov bedöms föreligga, särskild skötselplan upprättas”

För delområdet Ekbacka blev det dock en särskild skötselplan, enligt Swärdh på grund av att där finns så många olika naturtyper som kräver speciell hänsyn och åtgärder som inte beskrivs i parkförvaltningens generella skötselmanual.

Han försäkrar att de träd som är skyddade i detaljplanen också kommer att skyddas.

– Nödvändig hänsyn kommer att tas och nödvändiga åtgärder för att skydda dem kommer att utföras. Det hade där inte stått något om i en skötselplan om det funnits någon, förklarar han.

I utkasten till skötselplan finns dock en karta där bara de av parkens träd som står närmast Vankivavägen är angivna som bevaransvärda.

Kommunekolog Lars-Erik Williams var själv inte med i diskussionerna om park och natur på T4-området, men hittar noteringar och kartskisser som hans företrädare Pernilla Olsson gjorde i februari 2006. Ungefär då verkar arbetet ha inletts.

Pernilla Olsson skriver att en översiktlig inventering av områdets naturvärden gjorts.

– Då framkom att de viktigaste naturvärdena att ta hänsyn till på T4-området är Almaån inklusive strandzonens växtlighet samt gamla eller grova träd, skriver hon och bifogar en karta med särskilt skyddsvärd växtlighet inringad.

Ett stråk längs Almaån är inringat med blått, liksom hela Officersparken tillsammans med parken nedanför kanslihuset, lindallén kring kaserngården, ett naturområde strax söder om Åhusvägen och en dunge vid Markanhuset.

Både stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen har ofullständiga utkast till skötselplan, det ena från 2006, det andra med oklar datering, men ett ärendenummer som innehåller 2005. Båda har liknande innehåll och har utarbetats av Gunnar Swärdh och Anna Persson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret till 2008, i samråd med kommunekologen. De har också haft extern hjälp av en arkitekt och en landskapsarkitekt.

För att bevara och främja naturvärden

– För att bevara och främja naturvärden i det här utbyggnadsområdet är det viktigt att formulera en skötselstrategi för vegetationens utveckling, skriver de under rubriken Målsättning.

De förklarar att målsättningen är att skapa ett område med en grundstruktur med tydliga gaturum och trivsamma grönområden.

– Det finns en ambition att bevara och beakta de stora natur- och kulturvärden som finns på flera platser runt om i det gamla regementsområdet, skriver de.

De betonar att det är viktigt att skötseln bedrivs långsiktigt för att de uppsatta målen för respektive delområde med olika karaktär ska nås. Riktlinjerna bör därför också justeras efter först fem eller tio år.

De funderar också över om begreppet skötselplan är rätt. Kanske ”Plan för vegetationens utveckling och skötsel” passar bättre?

Planens syfte ska bland annat vara att ge tydliga rekommendationer om lämplig skötsel av området. Delområdenas nuvarande vegetationskvaliteter ska beskrivas, liksom hur de ska kompletteras och vidareutvecklas. Riktlinjer ska utformas för gång- och cykelstråk.

Området nordväst om Almaån bedöms i utkasten ha stor betydelse för friluftslivet. Prioriterat bevarandevärde är alträdsbeståndet utmed Almaån som genom att skugga vattnet ska främja den tjockskaliga målarmusslan. Den gröna sammanhängande korridoren utmed Almaån ska också gynna den biologiska mångfalden i hela området.

Berit Önell