Kommunen nekar Björn Nordén i Tyringe att köpa tomtmark. När han frågade varför fick han veta att ”först till kvarn” skulle gälla, men han var bevisligen först.  Kommunen har medgett att det blev fel när en annan köpare valdes, men påstår att det inte går att backa. Nu ska ärendet lyftas till politisk nivå, fortfarande med avsikt att sälja till den andre.

– Det blev ju så infekterat fast det är en liten skitsak, förklarar mark- och exploateringschef Jakob Ruter för Frilagt.

Kommunekologen vill bevara den gamla askskogen med naturliga källsprång som naturområde.

Björn Nordén och hans familj bor i den gamla gästgivaregården, vars äldsta delar är från 1600-talet. På andra sidan om en liten grusväg ligger den aktuella fastigheten, Vattenverket 1, där Tyringes vattentäkt tidigare låg.

– Den har tidigare hört ihop med vår fastighet. Jag tyckte inte att kommunen skötte den så bra, fick själv ofta ta hand om träd som blåst ner på vägen med mera. Dessutom finns här natur- och kulturvärden som bör bevaras, säger Björn Nordén.

Längs kanten av fastigheten löper en gammal torvjärnväg, idag en lummig gångstig. Området gränsar till Norregårdsområdet vars natur- och kulturmiljö, enligt kommunens översiktsplan, ska bevaras. Detaljplanen från 1944 tillåter visserligen bostadsbebyggelse på fastigheten, men här har inte varit bebyggt tidigare, mer än med ett pumphus.

– I översiktsplanen står att den nya detaljplanen ska ha riktlinjer för bevarande. I väntan på det ska översiktsplanen användas, konstaterar Björn Nordén och läser: ”Förändringar som påverkar natur och kultur får inte göras”.

Fast pris

Hans avsikt var först att köpa marken för att bevara den. Men när han fick veta att det var byggkrav på den accepterade han detta och planerade att bygga något som passade in i miljön. Ett fast pris på 95 000 kronor för de första 1 000 kvadratmetrarna och därefter 25 kronor per kvadratmeter, totalt 180 000 kronor plus inkopplingsavgift med lika stort belopp, skulle gälla.

När han den 13 april via mejl meddelade kommunens tekniska förvaltning att han bestämt sig för att köpa fastigheten fick han till svar att det fanns en annan intressent som skulle ha två veckors betänketid. Den 10 maj kom beskedet att den andre skulle få köpa.

– Jag protesterade, men fick veta att Jakob Ruter redan hade lovat bort fastigheten. Först sa de att jag inte hade velat bygga, sedan att den andre var först. Men inget av det var ju sant, förklarar Björn Nordén.

Frilagt har tagit del av mejlväxling med handläggaren, mark- och exploateringschefen Jakob Ruter och kommunjuristen Magnus Gjerstad. Mejlen visar att tjänstemännen redan i februari, när den andre intressenten blev aktuell, räknat Björn Nordén som spekulant och informerat den andre om att det fanns en intressent till.

Björn Nordén stod på sig, tog hjälp av advokat och fick då höra att kommunen visserligen gjort fel, men att det var för sent att backa. Fortfarande har dock inget köpeavtal skrivits under.

Jakob Ruter skriver i ett mejl till honom att hans egen tomt är stor nog för att bygga en bostad till, ”om det verkligen är syftet”. Han erbjuder också andra tomter i närområdet.

Björn Nordén anser att kommunens agerande är oacceptabelt.

– Jag föreslog att de antingen skulle lotta mellan oss eller ha budgivning. Kommunen har knappt svarat varken på mina frågor eller på advokatens. Jag tycker att det är rätt så lågt, säger han.

Magnus Gjerstad har en annan uppfattning.

– Att nu ha en budgivning när tomten är ”bortlovad” är inte seriöst och skulle undergräva kommunens rykte som avtalspartner, skriver han till Björn Nordéns advokat.

Advokaten menar tvärtom och hänvisar till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning av kommunens tillgångar och att medborgarna ska behandlas lika.

Ekologen skakade på huvudet

Björn Nordén kontaktade kommuns ekolog Lars-Erik Williams som kom ut och tittade på området.

– Han bara skakade på huvudet och undrade varför de ville bygga här, berättar Björn Nordén.

I ett yttrande skriver Williams att han anser att fastigheten är ” synnerligen olämplig att bebygga och bör behållas av Hässleholms kommun som ett naturområde”. Han föreslår en diskussion med Skogsstyrelsen om att bilda ett biotopskydd, främst för att skydda den unika askskogen.

– Jag tyckte att det var klart olämpligt att bygga på det blöta området. Det är dessutom utpekat som bevaransvärt i en inventering av kommunala skogsområden i Tyringe. Även rent tekniskt tycker jag att det är olämpligt att bygga där, säger han.

Han har skickat sitt yttrande till Jakob Ruter, men inte fått något svar.

– Jag hoppas ju att de ska lyssna. Mitt inlägg är förstås bara en sida av saken, de får väga olika faktorer mot varandra. Men visst är jag lite besviken, säger han.

Jakob Ruter bekräftar för Frilagt att ”först till kvarn” gäller för den aktuella fastigheten.

– Det är ingen traditionell villatomt. Det är en markbit som kommunen äger, men den är planlagd för bostäder, säger han.

Han förklarar att han inte kommer ihåg allt som sagts och skrivits i ärendet, inte ens det han själv skrivit i sina mejl.

– Björn har haft kontakt med kommunen på flera sätt och med flera personer. Enligt vår mening startade vi upp ett ärende när den andre intressenten hörde av sig, så vill jag minnas, säger Ruter, trots att båda hans egna och handläggarens mejl säger något annat.

Vad gäller för riktlinjer när kommunen säljer tomtmark?

– Vi säljer till vem vi vill, säger Jakob Ruter.

Han anser att det finns gråzoner i kommunallagens krav på likabehandling av invånarna, men förnekar att godtycklighet råder när Hässleholms kommun säljer fastigheter. Han hävdar också att det var oklart om Björn Nordén verkligen ville bygga på fastigheten.

Han medger sedan att det blev fel.

– Lite så var det. Om vi hade vetat från början att det fanns flera intressenter hade vi kanske lagt ut fastigheten på Hemnet. Vi är inte medvetet elaka mot Björn Nordén, säger Ruter.

Han står ändå fast vid sin bedömning.

– Men det här är jätteolyckligt, så är det, säger han.

Ruter hävdar att han har pratat med Lars-Erik Williams om fastigheten.

– Men det är inte Lars-Erik Williams som bestämmer. Detaljplanen säger att där ska bli bostäder, säger han.

Men Williams är anställd för att göra sådana bedömningar, varför lyssnar du då inte på honom?

– Hans yttrande är inte bindande. Vi vill sälja och naturen kan bevaras även med ett privat ägande, säger Ruter.

Han tycker inte heller att det är något hinder att det trycks upp vatten på flera ställen på fastigheten.

– Vi gjorde bedömningen att fastigheten är så pass stor att det går att bebygga en del av den, säger han.

Översiktsplanen avfärdar han också.

Han har nu lämnat över ärendet till politikerna, efter kommunjuristens inrådan. Det ska tas upp i tekniska nämndens arbetsutskott, oklart när.

– Vi skriver inte under något köpeavtal innan politikerna har beslutat, säger Ruter.

Lars Olsson (C ), ordförande i tekniska nämnden bekräftar att frågan ska tas upp politiskt.

– Vi har inte hunnit titta på det än, men det blir i närtid, säger han.

Han säger, till skillnad från Ruter, att den grundläggande principen är att sälja till högstbjudande.

– Jag vet inte om det finns några särskilda skäl att göra annorlunda i det här fallet, säger han.

Han poängterar att om fast pris och ”först till kvarn” ska gälla måste det vara tydligt i förväg.

– Som privatperson säljer du till vem du vill. Men en kommun kan inte iaktta godtycklighet, försäkrar han.

Han vill inte kommentera det aktuella ärendet eftersom han inte hunnit sätta sig in i det och inte tänker göra det förrän det är dags att ta upp det. Han tycker att Frilagt kan återkomma då.

Men allmänheten har väl rätt att få information även innan det kommit så långt?

– Jag måste själv få ta ställning till när jag tycker att jag ska sätta mig in i det, säger Lars Olsson.

Berit Önell