Vid omsorgsnämndens möte 30 augusti, budget 2016, åtgärdsförslag punkt 2, beslöt man att upphöra med kostnadsfria resor till daglig verksamhet. Det finns en utredning på sex sidor som beskriver ärendet, men det saknas en konsekvensbeskrivning. T ex vilka konsekvenser får beslutet för de berörda ?? Men först några definitioner: FSS; funktionsnedsättning stöd och service. LSS; lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vid nämndens möte skedde ett tilläggsyrkande att ”resekort likt seniorkorten” skall utredas. Förslaget fanns inte med i handlingarna och således inte berett. Förslaget ser vid en första anblick sympatiskt ut, men det leder till mycket stora orättvisor.

För mig är det ett bevis på den stressade och pressade situation som omsorgsnämnden befinner sig i. Man kan säga att budgetpress går före saklighet. Min kritik inte främst till nämnden, utan till politiken som inte förser nämnden med tillräckliga resurser.

Bland de som är berörda, är det många som inte själva kan åka grön eller gul buss beroende på sin funktionsnedsättning och således inte kan utnyttja sådant      resekort. Andra kan åka ”enklare” resor.

ANNONS

Om man ser frågan ur perspektivet närhet bostad – busshållplats respektive busshållplats – daglig verksamhet så blir det yterliggare bortfall av användare av resekortet. T ex Matteröd, saknar gul buss, hur många km är det till närmsta busshållplats.

Den stora orättvisan är att de med lite svårare funktionsnedsättning får betydande kostnader, men person med lindrigare funktionsnedsättning får åka gratis. Således återstår för väldigt många alternativet färdtjänst enligt omsorgsnämndens beslut.

Sett ur den enskildes perspektiv kan detta vara förödande. Flertalet av dessa personer lever på aktivitetsersättning eller sjukersättning som i dag är ca. 6 700 kr efter skatt. Färdtjänsten kommer att kosta varje individ, flera tusen kr per år. En utgift som många inte har råd med, eftersom de redan i dag går minus.

Konsekvensen blir att man helt enkelt inte har råd att delta i daglig verksamhet. Detta kan bli förödande för den enskilde med passivisering, ökad kroppsvikt och ökad risk för hälsoproblem.

Ser man frågan ur kommunekonomiskt perspektiv finner man följande. Färdtjänstresorna leder till ökade kostnader för kommunstyrelsen genom fakturering från Skånetrafiken. När person som har rätt till daglig verksamhet stannar hemma i bostaden leder det till ökat behov av personal för att upprätthålla ”goda levnadsvillkor”. Inte en krona är nu avsatt för detta ändamål (utökningen). De geografiskts avlägset belägna dagliga verksamheterna kommer att tappa ”deltagare” samtidigt som det kommer att ställas mycket kraftiga krav på att dagliga verksamheter skapas som är mera ”näraliggande”. Det kommer att bli dyrt att bygga upp nya dagliga verksamheter samtidigt som man har kvar kostnaderna för de befintliga.

Man kunde ha löst frågan lite annorlunda. Kommunen har rätt att ta ut avgift/taxa för resorna, det är helt klart. Om man tagit ut färdkostnaden som en kommunal avgift/taxa, fastställd av Kommunfullmäktige, så betalar de som har ”avgiftsutrymme” sin kostnad, andra får kostnaden efterskänkt.

Avslutningsvis kan jag konstatera. Omsorgsnämnden anser, genom detta beslut, att man kan spara 3 milj. kr under 2017. Ser man frågan ur ett (kommun) koncernperspektiv blir besparingen betydligt mera blygsam eller ingen alls sett ur ett längre tidsperspektiv. Det finns inte redovisat några utökade kostnader för kommande år.

Viktigast av allt är de förödande konsekvenser som drabbar enskilda kommunmedborgare.

Kjell Göran Hansson

Ordförande i FUB