Den styrande minoriteten i Hässleholms kommunfullmäktige försökte tona ner revisorernas kritik i två ärenden, men röstades ner av oppositionen med en rösts övervikt. Det gällde kulturnämndens kontroll av bidrag till föreningar och ansvarsfrihet för IT-nämnd Skåne Nordost, som ingår i Hässleholms kommuns organisation och beslöt om sin budget för 2015 när nästan hela året gått.

Två motioner om att stoppa fiberprojektet avslogs. Frågan om 190 miljoner kronor i rörelsekapital till projektet utgick, varför fick de folkvalda inte veta. Men handlingarna ska kompletteras.

– Vi har tagit till oss kritiken,  förklarade kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S).

Till nästa kommunfullmäktige ska ett nytt webbaserat voteringssystem vara igång, men redan vid höstens första fullmäktige på måndagskvällen testades det. Ringsignalen ljöd många gånger under kvällen eftersom det var många voteringar.

Både Lena Wallentheim och oppositionsrådet Pär Palmgren (M) anmälde jäv eftersom de sitter i styrelsen för IT-nämnd Skåne Nordost som har ansvar för uppbyggnad och drift av gemensam IT-infrastruktur. Förutom Hässleholm ingår ytterligare sex kommuner: Bromölla, Hörby, Höör, Kristianstad, Osby och Östra Göinge.

Både kommunens revisorer och de externa från Ernst & Young var kritiska till att IT-nämnden antog budgeten för 2015 först i november när det mesta av pengarna redan var slut. Kostnaderna under året var 55 miljoner högre än budgeterat. Tack vare bidrag från kommunerna slutade årets minus på 6,4 miljoner kronor. De höga kostnaderna berodde på ökade serviceavtalskostnader

Revisorerna ville, trots allvarlig kritik, bevilja ansvarsfrihet. Kommunstyrelsens förslag var också att kommunfullmäktige skulle godkänna allt och bevilja ansvarsfrihet. Men det gick inte alls. I voteringen vann oppositionens förslag om återremiss med röstsiffrorna 31-30.

– Det är anmärkningsvärt att en budget lämnas in i november, det visar på väldigt dålig styrning, förklarade John Bruun (L) som var den förste som ifrågasatte om nämnden skulle få ansvarsfrihet.

Björn Widmark (FV) förklarade att hans parti inte kan delta i ett godkännande och var kritisk till att revisorernas synpunkter inte tas tillvara.

– Vi lägger många miljoner på revisorerna, men vi lyssnar inte på dem. Det har hänt tidigare, bland annat när kommunalråden för ett par år sedan valde att lyssna på revisorer som Hibab anlitat istället för sina egna och dem som man betalt för, sa han och fick en tillsägelse av fullmäktiges ordförande Iréne Nilsson (S) om att hålla sig till ämnet.

Björn Widmark tog också upp att revisorerna skriver att det kan vara lämpligt för kommunen att fråga sig vilken betydelse nämnden har.

Lars Johnsson (M) föreslog att kommunfullmäktige skulle ajourneras så att ledamöterna kunde diskutera hur de skulle ställa sig till ansvarsfriheten. När sammanträdet återupptogs föreslog han en återremiss.

– Vi vill inte döma någon ohörd. Om vi återremitterar kan de berörda få möjlighet att yttra sig över kritiken, förklarade han.

Han fick sedan stöd av bland andra sverigedemokraten Patrik Jönsson och kristdemokraterna Robin Gustavsson och Christer Caesar som var kritiska till att ledamöternas namn inte fanns med i handlingarna.

Robin Gustavsson tyckte att återremissen kunde användas även till att uppfylla revisorernas uppmaning att fråga sig vilken funktion nämnden ska fylla.

Kommunalrådet Mats Sturesson försvarade förslaget och menade att det fanns underlag för att bevilja ansvarsfrihet.

– För att neka ansvarsfrihet ska det egentligen handla om ekonomiska oegentligheter. Jag kan inte se att vi på något vis är i en sådan situation, sa han.

Han sa något om att namnen dock bör vara med och var nära att själv yrka återremiss, men ändrade sig när Iréne Nilsson ifrågasatte det.

Kulturpengar kunde räddats från konkurs

Röstsiffrorna blev desamma när granskningen av kulturnämnden avhandlades. Kommunledningen ville lägga revisionsrapporten till handlingarna, men oppositionen accepterade inte att kulturnämnden bara ville följa tre av de sju rekommendationerna från revisorerna och särskilt ett förslag om kvartalsvisa utbetalningar av större verksamhetsbidrag.

– När Markan gick i konkurs i juni förra året hade 1,6 miljoner kronor i verksamhetsbidrag betalats ut för hela året. Alla pengarna hade inte använts, men gick förlorade i konkursen. Där hade det varit en god idé med kvartalsutbetalningar, förklarade Lars Johnsson (M).

Han ville därför ha ett tillägg till beslutet om att kulturnämnden ska uppmärksamma revisorernas synpunkter och särskilt den om kvartalsvisa utbetalningar. Han fick stöd av John Bruun, Patrik Jönsson och Björn Widmark.

Kulturnämndens ordförande Helena Malje (S) försökte förgäves argumentera för fortsatta årsvisa utbetalningar, bland annat för att föreningarna ska veta i god tid hur mycket pengar de får. Hon förklarade också att nämnden tidigt haft insikt om Markans dåliga ekonomi och till och med haft planer på att fördela utbetalningarna.

– Men konkursen var svår att undvika, sa hon.

Lars Johnsson kontrade med att hälften av pengarna till Markan hade räddats om de betalats ut kvartalsvis.

– Föreningarna kan ändå i förväg få besked om hur mycket de ska få, sa han.

John Bruun reagerade kraftigt på Helena Maljes uttalande.

– Jag häpnar. Kulturnämndens ordförande säger att man följde Markans problem och betalade ändå ut bidragen, och hon tycker att det sköttes bra!

Komplicerade voteringar om fibermotioner

Både FV:s motion om att stoppa fiberetableringen och M:s och L:s motion med liknande innehåll avslogs efter flera voteringar där olika partier ville stödja olika delar av motionerna som innehöll flera att-satser.

FV ville i första hand upphäva beslutet om fiberetableringen i maj 2015 ”så att ärendet kan beredas med korrekt underlag”. I andra hand ville partiet att beslutet förtydligas så att det klargörs att det inte ska föranleda konkurrensbegränsningar gentemot andra fiberintressenter. Den tredje att-satsen gällde att uppdra åt tekniska nämnden att upphäva beskedet om konkurrensbegränsning som skickats ut till företagen.

– Beslutet fattades på felaktiga grunder, hävdade Björn Widmark.

SD stödde punkt två och tre i motionen, men inte ett.

– Det är inte osannolikt att underlaget var felaktigt, men det är svårt att leda i bevis, förklarade Patrik Jönsson.

M och L tyckte tvärtom, stödde punkt ett, men avstod från att delta i beslut om de övriga punkterna.

Lena Wallentheim talade om vikten av att kommunen äger fibernätet, men Patrik Jönsson menade att inget borde hindra ett samarbete med företagen.

– Då kan vi öka takten på utbyggnaden, sa han.

M och L stödde FV:s motion. FV stödde sedan deras. Även den hade tre att-satser: att fiberetableringsplanen rivs upp, att diskussioner snarast inleds med privata aktörer för att om möjligt inleda samarbete för att öka utbyggnadstakten och minska kostnaderna och att inleda diskussioner med privata aktörer om möjligheten att överlåta kommunens fiberanslutningar i privat regi.

– När vi fattade beslutet i maj i fjol blev vi tillsagda att det var självbärande, förklarade Kenny Hansson som också tog upp att de ekonomiska kalkylerna för fibernätet inte offentliggjorts.

Lovade utvärdering

Patrik Jönsson undrade vad som händer om kalkylerna spricker.

– Blir det någon återkoppling till fullmäktige?

Lena Wallentheim tyckte att han var inne på ärendet med de 190 miljonerna som dragits bort från dagordningen, men svarade att det kommer att bli utvärdering.

Björn Widmark ifrågasatte att fem personer behöver vara anställda på fiberprojektet.

– Det är snart som Dryport, sa han och fick ännu en tillsägelse om att hålla sig till ämnet.

Berit Önell