Pressfriheten är under attack på många håll i världen. Rubriken för ett av torsdagens seminarium på Europaforum var: ”Är pressfriheten hotad i Europa?” Diskussionen handlade givetvis om problem i Polen, Ungern och Turkiet, men även i mer oväntade länder som Spanien och Sverige.

Otmar Lahodynsky, österrisk journalist och ordförande i Association of European Journalists, berättade bland annat om Council of Europes arbete för att värna den fria journalistiken och journalisters säkerhet. Nästan dagligen kommer rapporter om övergrepp mot journalister i Europa.

Moderator var EU-journalisten Ylva Nilsson. Övriga medverkande var Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan, och Erika Bjerström , SVT:s USA-korrespondent.

ANNONS

Elever från Hässleholms tekniskas skolas internationella program deltog med frågor till de medverkande i seminariet som hölls helt på engelska.

– Attacker på pressfriheten är något vi ser mer och mer av runt om i Europa nu, förklarade Otmar Lahodynsky.

Han berättade att COE har cirka 20 sektioner i europeiska länder, dock ingen i Sverige ännu. De flesta rapporterna om brister kommer idag från Turkiet där tidningar och radio- och tv-stationer stängs och journalister fängslas.

– Senast igår fick vi information från släktingar till journalister som kastats i fängelse där, berättade han.

Från en tidning i Gdansk i Polen kom häromdagen ett mejl om att regeringen stoppat all annonsering i oberoende media från myndigheter och statligt anknutna företag.

Även från Ukraina kommer många larm.

– De ökar både i antal och intensitet, sa Lahodynsky.

Stopp för frågor från spanska journalister

Han kunde även berätta om nya antiterrorismlagar i Spanien som gör det lättare att döma journalister för olika brott.

– Den spanska regeringen har också beslutat att inte tillåta några frågor från journalister på sin veckovisa presskonferens, avslöjade han.

Den nya lagen i Polen som ger regeringen möjlighet att tillsätta och avsätta chefer i public service-media är välkänd. Mindre känt är nog att polska ambassaden nyligen stoppade allt samarbete med en österrikisk journalist, expert på Polen, som i en artikel i en tysk tidning förmedlade kritik mot den polska regeringen.

EU-kommissionen har startat en process mot den polska regeringen på grund av den nya medialagen.

– Det är första gången EU-kommissionen gör något liknande för att bedöma om ett lands lagar stämmer överens med grundläggande EU-rätt som varje land måste godkänna för att bli EU-medlem. Det blir intressant att höra vad kommissionen kommer fram till i höst, förklarade Lahodynsky.

Skyddar företagshemligheter – inte visselblåsare

Han var också kritisk mot EU-kommissionen som driver igenom direktiv som försvårar granskande journalistik, exempelvis nya regler för att skydda företagshemligheter, samtidigt som det utlovade skyddet för visselblåsare dröjer.

Ett exempel är den uppmärksammade skandalen ”Luxleaks” i Luxemburg där Ikea var ett av flera inblandade storföretag som fått extremt förmånliga skatteavtal. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker drogs in i härvan som före detta premiärminister och finansminister.

Tre personer åtalades för att ha stulit dokument och avslöjat företagshemligheter samt lämnat sekretessbelagd information till en journalist. Också journalisten åtalades, men frikändes medan visselblåsarna fick villkorlig dom.

– Det var sannolikt bara tack vare internationella protester som visselblåsarna inte skickades direkt i fängelse, sa Lahodynsky.

Protestlistorna samlade 300 000 namnunderskrifter och utanför domstolen demonstrerade människor mot skatteflykt och till stöd för visselblåsarna.

Lahodynsky betonade att det är viktigt att skydda visselblåsare.

– Vi journalister, speciellt granskande journalister, är beroende av visselblåsarna. Vi vill inte att de ska hamna i fängelse för att de har lämnat information till oss, förklarade han.

Han hade nog kunnat fortsätta länge till om inte tiden hade varit begränsad.

Heidi Avellan ville fokusera på varför fri media behövs.

– Ett av många skäl är att krig inte startar med vapen utan med propaganda, deklarerade hon.

Hon förklarade att det idag, över hela Europa, framför allt i Baltikum och Ukraina, förekommer alltmer propaganda. Hon berättade om ett besök i Ukraina förra hösten där hon mötte journalister som inte kunde arbeta fritt.

– Efter 25 års diktatur är det också många som inte förstår hur viktig oberoende journalistik är. Alla stora medier ägs av dem som har pengar och makt i samhället och det är svårt att säga andra sanningar. Journalister samarbetar ofta med myndigheter och ser inte ens problemet. Dessutom kommer professionell propaganda från Ryssland. Den kan se bra ut och verka övertygande, men är inte journalistik, sa Heidi Avellan.

Hon menade att rysk propaganda även förekommer i svensk media.

– Det är speciellt när det handlar om Ryssland och interventioner i dess grannländer, men även annat, exempelvis information om Ukraina, Baltikum och Nato.

Media ska förmedla sanningen

Heidi Avellan förklarade bestämt att en statlig motoffensiv är en dålig idé.

– Det kan uppfattas som motpropaganda. Nato gör det redan. Vad vi verkligen behöver är fri och trovärdig media. Men vi kan inte bara skapa den för detta ändamål utan vi måste ha den hela tiden. Media ska förmedla sanningen, sedan är det upp till oss alla att jämföra, sa hon.

Hon nämnde även den svenska pressfrihetens 250-årsjubileum.

– Det är världsrekord, men även i Sverige är nya lagar på gång som inskränker pressfriheten. Värsta hotet är dock tidningarnas ekonomiska kris. Om vi vill ha fri press måste vi också betala för den, sa hon.

Svårt för visselblåsare i USA

Erika Bjerström talade om att den amerikanska pressfriheten sjunkit i Reportrar utan gränsers ranking.

– President Barack Obama har använt antiterroristlagarna mer än någon annan mot visselblåsare, bland annat på grund av Snowdens avslöjanden, förklarade hon.

Hon uttryckte också oro över att Donald Trump och andra populister fått så stora framgångar i politiken.

– För några år sedan skulle de inte fått ett sådant stöd, sa hon.

Hon berättade om amerikanernas låga förtroende för både politikerna och media, vikten av att media inkluderar sina läsare och tittare och att tillit till media och demokrati ofta hänger samman.

– Vi i medierna har ett visst ansvar för både Trumps stöd och för de politiska populistpartiernas framgångar i EU, sa hon.

Berit Önell