Kommunfullmäktige tar på måndag kväll upp frågan om folkomröstning om musikpaviljongen. Kommunstyrelsen beslöt på torsdagen att föreslå fullmäktige att säga nej eftersom de godkända namnunderskrifterna är för få. SD och L ville ha folkomröstning av respekt för de många invånare som begärt det. FV lämnade en protokollsanteckning om att i första hand stoppa planerna på bostadsbyggande i parken, i andra hand genomföra folkomröstning.
Douglas Roth (M) har överklagat valnämndens beslut att inte godkänna namnteckningar utan namnförtydligande.
På tisdag behandlar byggnadsnämnden ansökan om bygglov för femvåningshus i parken.
Om tio procent av de röstberättigade invånarna, 4 100 personer, hade varit godkända hade kommunen varit tvungen att ordna en folkomröstning, enligt kommunallagens regler om så kallat folkinitiativ.
ANNONS
Kommunens valnämnd beslöt innan de granskade namnteckningarna den 20 maj att strikt följa reglerna om både namnteckning och namnförtydligande. Alla namn på alla listor skulle granskas. När det gällde adress mildrades kravet dock så att det räckte med antingen gatuadress, postadress eller postnummer.
Granskningen visade att bara 354 av totalt 4 266 namn uppfyllde kraven. De flesta som underkändes saknade namnförtydligande. Därför föreslår valnämnden kommunfullmäktige att säga nej till folkomröstning.
Namnförtydligande finns med i lagen om folkinitiativ för folkomröstning, men enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, är det ändå inte obligatoriskt.
– Kommunen kan välja hur hård man vill vara. Valnämndens beslut kan överklagas, men det är svårt att få rätt eftersom lagen är oklar, säger Lena Langlet på SKL till Frilagt.
Hon förklarar att det handlar om att personerna som skriver under ska identifieras och att kommunen har möjlighet att besluta om vilka krav som ska ställas.
I exempelvis Höganäs beslöt kommunen att godkänna namnunderskrifter utan namnförtydligande vid namninsamlingen för en folkomröstning som hölls 2014, angående byggnation av höghus i hamnen.
Douglas Roth har överklagat valnämndens beslut till förvaltningsrätten.
– Hela lagstiftningen bygger på att man ska behandla ett folkinitiativ med respekt och inte med utgångspunkt att stoppa det av formalistiska skäl, skriver han i sitt överklagande och menar att Hässleholms kommuns agerande inte är i den anda som framgår av förarbetena till lagen.
Han betonar att det hade varit enkelt att kontrollera om namnteckningarna är äkta eller falska.
– Det kan inte vara acceptabelt att underkänna initiativtagare som är väl kända i kommunen, skriver han.
Enligt Douglas Roth är det sannolikt att om initiativtagare utan namnförtydligande hade medräknats hade minst tio procent av de röstberättigade ställt sig bakom initiativet.
Men kommunstyrelsen kom fram till samma slutsats som valnämnden efter en votering som slutade 10-5. Karl-Gustav Boo (L) vädjade i sitt yrkande om en folkomröstning ”med respekt för det stora antal invånare som begärt en sådan och inte haft vetskap om de formella krav som vallagen ställer”.
Patrik Jönsson, Ulf Erlandsson, Håkan Spångberg och Michael Strömberg i SD reserverade sig mot beslutet.
– Att köra över folkets vilja visar på ett folkförakt från politikernas sida, skrev de i sin reservation.
Kommunalrådet Mats Sturesson (C ) hävdar att det handlar om att följa lagtexten. Att bjuda på en folkomröstning, trots för få namn, är inte aktuellt. 4 200 underskrifter rubbar inte hans uppfattning.
– Det är ungefär samma antal som var underlag för fullmäktiges avslag på motionen om en ändring i detaljplanen i februari. Då var det en rätt stor majoritet som röstade för det beslutet, så egentligen är det samma förutsättningar, förklarar han.
Hur ser du på det folkliga engagemanget?
– Jag tycker att det är jätteviktigt att folk engagerar sig i olika sammanhang. Det gäller även i samrådsprocesser, till exempel när vi diskuterar förslaget till fördjupad översiktsplan. Där ska man lägga sitt engagemang, säger han.
Är det då viktigt att ta hänsyn till de synpunkter som invånarna framför?
– Formellt måste vi förhålla oss till dem och bemöta dem. Sedan kan det bli olika bedömningar i olika fall, säger Sturesson.
Han konstaterar att kommunfullmäktige i och för sig vid vilket tillfälle som helst kan besluta att hålla en folkomröstning. Men i det här fallet säger styrande minoriteten bestämt nej.
– Vi anser inte att det tillför ärendet något, säger han.
Han förklarar motvilligt vad han menar med det.
– Det finns en gällande detaljplan och det finns en genomförandetid. Under den tiden får man inte ändra i detaljplanen, säger han och tillägger att han anser att frågeställningen om musikpaviljongen avgjordes redan under detaljplaneprocessen åren 2006-2009.
Parallellt med debatten om folkomröstningen har stadsbyggnadskontoret arbetat med bygglovsansökan för det planerade femvåningshuset i Officersparken. Jacob Karlssons företag T4 Fastighets AB lämnade in en ansökan redan i september 2015. Den har sedan reviderats flera gånger för att anpassas till krav och riktlinjer i gestaltningsprogrammet för området. Det handlar bland annat om färger, materialval och detaljutformning.
Berit Önell
