Ni ska nu få ta del av händelser som utspelat sig i ett land som anses tillhöra den grupp av demokratier som brukar benämnas våra västerländska. Namnet på landet är

Sverige och platsen för händelsernas centrum Hässleholms kommun.

Tredje statsmakten representerad av lokaltidningen Norra Skåne, våra ”folkvalda” politiker och journalisten Berit Önell intar en framträdande plats i denna vår berättelse.

Berit Önell publicerar tillsammans med kollegorna en serie granskningar av kommunala beslut. Detta faller inte i god jord. Kommunalrådet Pär Palmgren(M) kallar i insändare våren 2014 lokaltidningen Norra Skåne en destruktiv kraft. Kommunalrådet Lars-Göran Wiberg (C ) ondgör sig i mejl till tidningsledningen över att antalet artiklar om två kommunala bolag är många. Båda kommunalråden får kritik från JK för att deras ordval kan uppfattas som försök att utöva påtryckningar mot publicisten att upphöra med eller i fortsättningen undvika publiceringar av liknande slag.

Trots påtryckningar från kommunalråden försvarar till en början chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk journalisten Berit Önell. Karlsson-Bernfalk kontaktas senare av Skånska Dagbladets styrelseordförande Håkan Matsson(C) som låter henne förstå att ”problemet” Berit Önell kan komma att få konsekvenser för hennes egen anställning. Här förtjänar nämnas att Skånska Dagbladet, ägare till Norra Skåne, uppbär av skattemedel utgående presstöd.

Håkan Matsson hade i samband med mötet med Karlsson-Bernfalk synpunkter på journalistiskt arbete. Hade Karlsson-Bernfalk vid detta tillfälle haft förstånd att be honom att ”fara dit pepparn växer” hade saken sannolikt inte behövt få den dramatiska utveckling den fick.

Chefredaktören kontaktar nu först nyhetschefen Anders Kauranen och därefter Berit Önell om planerna att omplacera henne. Dessa får av henne veta att det är politikerna som genom Håkan Matsson(C) trycker på! Det som sen hände är väl dokumenterat och fick stor medial uppmärksamhet.

ANNONS

Föreningen Grävande Journalister tar i maj 2014 initiativ till konferensen ”100 grävare till Hässleholm”. Ansvariga lokalpolitiker lyste med sin frånvaro vilket knappast förvånar. Att en av huvudaktörerna i dramat Mimmi Karlsson-Bernfalk gjorde det väcker undran och förvåning. Hon var ute och cyklade (Vättern runt)!

Den 18:e mars 2015 erhåller Hässleholm föreningen Grävande Journalisters skampris Årets Rullgardin.

Berit Önell hade till sist inget annat val än att lämna sin anställning. Nyhetschefen Anders Kauranen omplacerades till ett av Skånska Dagbladets lokalkontor. Med detta skulle undertecknads betraktelse över vad som sker i vår ”demokrati” kunna vara slut men med ovanstående som bakgrund är det här den tar sin början.

De händelser som beskrivits ovan har gett en bild av vår ”fria press”, Hässleholms kommun och dess politiker, som för lång tid framåt kommer att förknippas med demokratiskt förfall. Har då inblandade parter lärt någonting av sina väl dokumenterade demokratiska misslyckanden?

Den 27 maj 2015 startade Berit Önell nättidningen Frilagt. Hon fortsätter med detta sin journalistiska gärning i kommunen. Frilagt fick efter en tid sitt utgivningsbevis. Kvaliteten på Berit Önells tidigare granskningar intygas av Nils Hanson, chef för Uppdrag granskning. Han kallar hennes arbete ”en enastående god journalistisk insats”.´

Både kommunens och Norra Skånes agerande får, efter Berit Önells oförtrutna arbete, konsekvenser.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN fastslog i juni 2015 att säkerhetskopior skall användas för att återskapa felaktigt raderade mejl. Det stod i juli klart att även säkerhetskopiorna rörande mejl mellan kommunalråd och Norra Skånes ledning raderats. JK har riktat kritik mot vad som ovan nämnts och oacceptabla dröjsmål med att meddela beslut.

PRESSENS OPINIONSNÄMND har fällt Norra Skåne och Karlsson-Bernfalk för brott mot god publicistisk sed i ärenden där Berit Önell och förre Norra Skåne medarbetaren Gert Jacobsson varit inblandade.

JO utdelade i december skarp kritik mot kommunen på grund av bristande diarieföring.

KAMMARRÄTTEN ger i januari Berit Önell rätt efter att hon överklagat kommunens vägran att lämna ut avtal rörande fibersatsning.

Det vi ovan ser är den kamp journalisten Berit Önell (med framgång) tvingats driva i olika rättsliga instanser. Detta istället för att med kraft kunnat ägna sig åt sin journalistiska gärning. Än värre är det sätt på vilket hon i sin roll som journalist i sitt dagliga arbete bemöts av politiker och kommunala tjänstemän. Exemplen är många.

Det kommunala bolaget Hässleholms Miljö planerade under hösten att ta betalt med 540 kronor per timme för att låta journalisten Berit Önell komma och titta på offentliga handlingar.

Inbjudan till presskonferenser uteblir.

Pressmeddelande uteblir och Önell ”faller ur” mejllistor på olika förvaltningar.

Tjänstemän och politiker håller sig undan och svarar inte på telefon och om dom skulle nås hänvisar dom till varandra o.s.v.

I kommunfullmäktiges talarstol påstår Kristdemokraten Arne Dahlström att nättidningen Frilagt bara är en blogg och att Berit Önell därför blivit utestängd från en presskonferens. Kommunjuristen Magnus Gjerstad tycks vid telefonsamtal instämma i detta.

Det finns anledning för Gjerstad och säkert också andra i kommunens tjänst att ta till sig att politikerna inte är deras arbetsgivare. Politiker betalar inte ut arvoden, löner eller andra ersättningar – det gör vi skattebetalare.

Journalisten Berit Önell möts i sitt dagliga arbete av personer i offentlighetens tjänst som medvetet motarbetar henne. I ett samhälle med ambitioner att kalla sig transparent och demokratiskt är detta och det som sammantaget framgår av ovanstående naturligtvis oacceptabelt! Till sist kan sammanfattningsvis sägas att Berit Önell har gått vidare med sitt arbete i demokratins tjänst. Hässleholms kommun och åtskilliga där verksamma personer tycks ännu inte ha påbörjat sitt.

Ronny Larsson i Kvistalånga