Det är nu klarlagt att fiskdöden på Hovdala orsakades av syrebrist på grund av näringstillförsel från åkermarkens dräneringssystem. Det anser miljöchef Sven-Inge Svensson.
– Allt tyder på det, säger han.
Stadsbyggnadskontorets ekolog Lars-Erik Williams ska lämna ett förslag till kommunledningen om att ersätta åkrarna med våtmarker för att minska näringsläckaget till åarna och Finjasjön. Dessutom har Håkan Spångberg (SD) lämnat en motion till kommunfullmäktige om att utreda frågan som alltså kommer att avgöras politiskt.
Det är nu snart en månad sedan cirka 1 000 mörtar hittades döda i diket, ett dräneringsdike i det system som avvattnar de vattensjuka åkrarna. Marken ägs av det kommunala bolaget Hibab som arrenderar ut åkrarna till lantbrukare.
ANNONS
Näringsrikt vatten från de gödslade åkrarna tillförs diket som har förbindelse med Tormestorpsån. Mörtarna har sannolikt vandrat upp genom ån till diket för att övervintra.
– Vi har inte obducerat den fisk vi tog upp. Den ligger kvar i frysen, men vi misstänker inte miljögifter och då är det inte lönt att skicka iväg fisken, säger Sven-Inge Svensson.
Efter att alla prover analyserats och efter samtal med personer som känner till de gamla militära dräneringssystemen vid Hovdala drar han slutsatsen att gödning som tillförts diket orsakat syrebrist.
– Fosforn låg högt i det prov som togs på kvällen när fisken hittades. Kvävet var inte så högt, men ändå dubbelt mot normalt, konstaterar Svensson.
Dagen därpå hade värdena sjunkit till normala nivåer, vilket visar att nivåerna snabbt förändras. Vattnet har sedan omväxlande varit grumligt och klart, troligen grumlas det när förorenat vatten tillförs.
Inga prover nedströms dränering
Problemet har inte tidigare uppmärksammats, trots att många provtagningar görs i området inom kommunens och Finjasjögruppens arbete med att restaurera Finjasjön. Inga prover har dock tagits i Tormestorpsån nedströms diket.
Det är inte heller känt hur mycket näring sjön tillförs genom dräneringssystemets pumpar som varje minut så här års skickar ut totalt sex kubikmeter näringsrikt vatten från åkrarna till Hovdalaån och Tormestorpsån och därifrån vidare ut i Finjasjön.
– Provtagningar görs varje vecka, men inte där. Det går inte att komma så långt nedströms under översvämningarna och man vill följa samma provpunkt, förklarar Sven-Inge Svensson.
Utökade provtagningar har dock diskuterats efter fiskdöden.
– I Finjasjögruppen pratade vi också om möjligheten att återinföra skyddszoner som inte får brukas längs vattendragen. Hibab har möjlighet att skriva in i arrendeavtalen hur marken får brukas, säger Sven-Inge Svensson.
Attraktivare område med våtmarker
Han har nu diskuterat möjligheten att anlägga våtmarker i området med både politiker i kommunstyrelsen, ekologen Lars-Erik Williams och Bjarne Öhrling som arbetar med utvecklingsprojekt, vandringsleder med mera på Hovdala.
– Om vi ska satsa på natur och turism passar våtmarker väl in. Det skulle också innebära ett återskapande av en del av landskapet med meandrande bäck med mera som det kan ha sett ut före sjösänkningarna. Det skulle verkligen kunna innebära en höjning av områdets attraktivitet. En fin rastplats för flyttande fåglar skulle kunna skapas och kanske till och med storken skulle kunna etablera sig igen, säger Sven-Inge Svensson lyriskt.
Han betonar att kommunledningen kan ge direktiv till sina kommunala bolag om hur marken ska användas. Frågan avgörs alltså inte enbart av Hibab.
Även på andra sidan Finjasjön, vid Mjölkalånga, innebär jordbruket en påverkan på vattnet.
– För 14 dagar sedan fick vi en anmälan om grumling i Mjölkalångaån ute på fältet, berättar Sven-Inge Svensson.
Vill ha förutsättningslös utredning
Sverigedemokraterna och Håkan Spångberg kräver i sin motion en förutsättningslös utredning av eventuell etablering av våtmark alternativt fortsatt jordbruk mellan Hovdala och Tormestorpsån.
– Näringsläckage till Finjasjön är en ständigt aktuell fråga, skriver Spångberg inledningsvis.
Han konstaterar att den eventuella påverkan som jordbruket i området medför i dagsläget verkar oklar. Därför behövs en förutsättningslös utredning av fördelar och nackdelar med våtmarker alternativt fortsatt utarrenderat jordbruk i området.
– Får man ökade naturvärden, minskar näringsläckaget och ökar förmågan att hantera översvämningar om en våtmark anläggs? Eller är fortsatt jordbruk det som är mest fördelaktigt för det aktuella området? Hur påverkas grundvattennivån i närområdet och påverkar det närliggande bebyggelse om en våtmark skulle etableras, undrar Spångberg.
Han vill också veta hur en camping norr om Tormestorpsån, ett tidigare SD-önskemål som står kvar, skulle påverkas om en våtmark anläggs.
Berit Önell
