Hässleholms kommun har sedan i december haft svårt att svara på Konkurrensverkets frågor om fiberetableringen, trots hjälp av externa jurister, och likadant var det vid en telefonkonferens som hölls i förra veckan. Några av frågorna fick kompletteras skriftligen eftersom kommunens företrädare inte kunde ge svar.
Anmälan om eventuellt brott mot konkurrenslagstiftningen kom både från en anonym anmälare och från branschorganisationen IT- och Telekombranschen. Konkurrensverket lät tre gånger kommunen få anstånd med att svara på de nio ursprungliga frågorna i utredningen innan allt kommit in den 17 februari.
Konkurrensverket kommer nu att sammanställa al information som kommit in till ett pm.
– Vi har fått extra resurser nu. Det är svårt att säga hur snart vi kan vara klara, men vi ska ha ett möte med våra ekonomiska experter den 11 mars, berättar Erik Gustafsson, huvudhandläggare i ärendet.
Det som pågår är fortfarande en förstudie. Om Konkurrensverket beslutar att gå vidare med ärendet blir det en så kallad projektläggning, vilket är nästa steg mot ett domstolsärende. Hur lång tid det kan ta är också oklart, men det handlar om flera månader.
– Det tar tid att handlägga de här frågorna, de är komplexa och det är mycket materia att hantera, förklarar Erik Gustafsson.
Om det inte blir någon projektläggning har de berörda företagen i IT- och Telekomföretagarna, som anmält kommunen till Konkurrensverket, ändå möjlighet att gå vidare till domstol på egen hand.
Vid telefonkonferensen deltog kommunens IT-strateg Ann Andersson tillsammans med advokat Kaisa Adlercreutz och biträdande jurist Amir Daneshpip från advokatbyrån Gärde Wesslau. Från Konkurrensverkets sida medverkade fyra personer.
Enligt tjänsteanteckningarna deklarerade kommunen att fiberverksamheten enligt liggande förslag enbart kommer att omfatta den så kallade passiva infrastrukturen för det egna svartfibernätet. Driften av nätet kommer då att skötas av en privat kommunikationsoperatör på uppdrag av kommunen. Frågan beslutas i kommunfullmäktige.
På frågan om fibernät till kommunens egna verksamheter blev svaret att ett sådant redan finns. Kommunens nya fibersatsning avser därför primärt externa kunder som kommer att betala anslutningsavgift till kommunen.
Kommunens representanter förklarade att 46 miljoner kronor avsatts till projektet. I övrigt ska satsningen bekostas genom anslutningsavgifterna och ”förmodligen även genom hyresintäkter från den privata kommunikationsoperatören”.
– Den exakta modellen för detta är inte helt klar eftersom verksamheten fortfarande är i ett tidigt skede. De anslag som har avsatts beräknar kommunen att kunna räkna hem på lång sikt, meddelade kommunen.
Kommunen uppgav att satsningen ska särredovisas men att den i nuläget inte kan i detalj beskriva hur.
Kommunen kunde inte lämna några exakta uppgifter om antalet hushåll i tätort respektive glesbygd. En uppskattning är dock 15 000 i tätort och 2 000 i glesbygd. Hur många av dessa som redan är anslutna till till fibernät genom byalag eller andra föreningar vet kommunen inte.
Berit Önell