Hässleholms kommun informerar om höghastighetstågen hos föreningar som så önskar. Men något möte för allmänheten blir det inte, trots löfte under Europaforum. Lars Nord, som engagerat sig i frågan, fick i förra veckan besked att han kan ordna ett sådant själv.

– Men så fort vi vet något nytt kommer vi att berätta det, på hemsidan, Facebook och via pressmeddelande, försäkrar Richard Heingard, kommunens utvecklingsstrateg för infrastruktur.

Richard Heingard var i förra veckan hos Aktiespararna och informerade om höghastighetsbanan. Mötet arrangerades för medlemmar i Aktiespararna och var alltså inget allmänt möte.

På Europaforum i augusti utlovades ett allmänt möte under hösten. I höstas sa Richard Heingard till Frilagt att det möjligen kunde bli aktuellt med ett möte efter att buden lämnats ut den 1 februari. Men det är inte aktuellt längre.

– Vi har enats om att det inte ska vara något allmänt möte i nuläget. Vi tycker inte att vi har så mycket information att ge. Men vi går ut när vi vet något, säger Heingard.

Då blir det ingen dialog och ingen möjlighet för allmänheten att ställa frågor?

– Det ringer här hela tiden. Så jag är inte orolig för dialogen.

Richard Heingard anser att om ett allmänt möte ska hållas i frågan ska politikerna också medverka, inte bara han som tjänsteman.

– Det är möjligt att det kan bli aktuellt längre fram, men är ingenting som vi har bestämt, säger han.

Han vill inte säga att han prioriterat föreningsinformation.

– Föreningar kan boka upp mig en timme, förklarar han.

Det är dock en timme på kvällstid som då tas från hans arbetstid. Föreningarna behöver inte betala för hans medverkan.

Han lovar att komma om Lars Nord vill arrangera ett möte.

– Vi kommer mangrant, säger han, men backar sedan och förklarar att han inte kan tala för någon annan.

Lars Nord tycker att resonemanget är märkligt.

– Är detta öppenhet och transparens? Varför ska bara vissa priviligierade grupper få information?

Han förstår inte att det ska vara medborgarnas ansvar att sköta kommunikationen åt kommunen.

– Det blir ju en orimlig belastning på en privatperson, både ekonomiskt, praktiskt och marknadsföringsmässigt. Jag tar det som en förolämpning, säger han.

Han tycker att makthavarna negligerar medborgarnas rätt till insyn och dialog.

– De beter sig som att vi bara är intressanta vart fjärde år. En levande demokrati förtjänar bättre. Vi behöver en dialog. Frågor ska kunna ställas och svar ges, säger han.

Han befarar att mycket bebyggelse och natur stryker med om det ska göras ett förbigångsspår utanför Hässleholm och dessutom ett bispår in till stationen i centrum.

– Spåren måste ligga inom rimligt avstånd. Det får inte bli en jätteomväg. Jag ser ingen praktisk lösning, vilket förmodligen inte heller de ansvariga politikerna kan presentera. Trots att Trafikverket planerar sträckningen måste kommunen ha en idé om hur spåren ska dras för att göra minsta möjliga intrång. En till synes omöjlig uppgift. Det var lättare på 1850-talet när det knappt fanns någon bebyggelse här, säger han.

Richard Heingard vill värna naturen och särskilt Hovdalaområdet, men har ännu inte sett något konkret förslag på höghastighetsbanans sträckning i Hässleholmsområdet.

– Jag vet att Trafikverket utreder ett antal möjliga förslag i en så kallad åtgärdsvalstudie som vi snart borde få se, säger han.

Han utgår från att den nya järnvägen ska följa stambanan så långt det är möjligt. Men klart är att den inte kan svänga så kraftigt på grund av de höga hastigheterna och därför måste gå en annan väg på vissa ställen.

– Innan buden lämnades var förhandlarna inte så tydliga med att det skulle bli ett förbigångsspår. Nu kommer vi att göra en egen utredning över möjliga sträckningar, säger Heingard.

Vilken makt har ni att påverka sträckningen och exempelvis hindra att spåren dras över Hovdala?

– Det är en förhandling vi går in i. Det handlar inte bara om kostnader utan vi ska också diskutera värden, säger Heingard.

Han konstaterar att många kommuner nog vill värna sin natur.

– Det är inget unikt för oss. Om vi säger blankt nej till en passage vid Hovdala kanske vi inte får något spår alls, vi måste kanske kompromissa, säger han.

Han ser en fördel i att de tåg som ska rusa förbi Hässleholm inte passerar genom centrum.

– Nu får vi lägre hastigheter genom stan. Därmed kan de nog också följa gamla stambanan. Annars hade vi kanske behövt dra om spåren inne i centrum, säger han.

Han tror att höghastighetståg kommer att stanna i Hässleholm, dock inte alla tåg.

– Förhandlarna sa att det är ganska stor sannolikhet att tågen stannar i Hässleholm och vi har 450 000 potentiella resenärer i närområdet, säger han.

Han nämner så kallade storregionala tåg som går hela sträckan Malmö-Stockholm, men i lägre hastighet, 250 kilometer i timmen medan de snabbaste tågen kan gå i 320 kilometer i timmen.

– Vi kommer i vilket fall kanske att få fem-sex tåg i timmen i vardera riktningen på höghastighetsbanan, varav två passerar förbi och tre-fyra är storregionala tåg, gissar han.

Då räknar han alltså inte med att några av de tåg som kör i 320 kilometer i timmen ska stanna i Hässleholm. För att få ner restiden till optimala 2,5 timmar mellan Malmö och Stockholm krävs också att tågen inta stannar för ofta. Både att sakta ner och att komma upp i rätt hastighet tar tid, dessutom kan bispåren in till städerna innebära en omväg.

Heingard hoppas dock att även några av de snabbaste tågen stannar i Hässleholm och säger att ett stopp extra i sig inte tar mer än ett par minuter.

-Troligen kommer de att spara tid genom att vissa tåg stannar i Hässleholm och andra i exempelvis Jönköping eller Norrköping, så att inte alla tåg stannar på alla stationer, säger Heingard.

I slutänden är det dock företagen som ska köra tågen som bestämmer var de vill stanna.

Den 1 mars ska kommunen ge respons på Sverigeförhandlingens första bud. Richard Heingard har nu lämnat ett förslag på förhandlingsdelegation till kommunchef Bengt-Arne Persson: kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S), kommunjurist Magnus Gjerstad, förutom sig själv och Bengt-Arne Persson.

Politiker i kommunstyrelsens och tekniska nämndens presidier ingår i en politisk referensgrupp. Det finns även en större projektgrupp och en mindre styrgrupp med tjänstemän. Region Skåne är också med i förhandlingen och en gemensam förhandlingsgrupp för de skånska kommunerna ska utses.

Under torsdagen var Magnus Gjerstad i Stockholm och tog emot fördjupad juridisk information om budet.

Berit Önell