På onsdag behandlar kommunstyrelsens arbetsutskott åter SD:s motion om att ändra detaljplanen för Officersparken med musikpaviljongen. John Bruun (L) motiverade sin begäran om återremiss vid fullmäktige i förra veckan med att handlingar och uppgifter var bristfälliga och vilseledande. Bland annat fattades länsantikvariens skrivelse som nu lagts till i handlingarna.

– Vi tolkar det som tillräckligt, säger kommunalrådet Mats Sturesson (C ).

Men John Bruun är inte nöjd. Han hade velat ha ett expertutlåtande om hur paviljongen kan flyttas utan att bli förstörd och även en fortsatt dialog om annan byggbar tomtmark till Jakob Karlsson.

En återremiss går till kommunstyrelsen och det är den som ska komplettera handlingarna.

ANNONS

– Vi kan inte göra mycket åt det, säger Bruun.

Han sitter själv varken i kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott, men förklarar att han ska diskutera med sina partikamrater och övriga oppositionen hur frågan ska hanteras inför nästa fullmäktige den 29 februari.

Mats Sturesson tycker att det också är upp till dem som begär återremiss att precisera vad de menar.

Själv tycker han att ärendet är väldigt väldokumenterat.

– Vi anser inte att handlingarna är vilseledande och inte heller bristfälliga. Nu har det begärts en komplettering som egentligen redan ingår i länsstyrelsens beslut att avslå ansökan om byggnadsminne, säger han.

Han förklarar dock att kommunledningen även tänkt ta fram en fördjupad beskrivning av tekniska förvaltningens delegation inför fullmäktige.

– Anledningen är att det förra gången kom upp ett antal frågeställningar om vilken roll och delegation förvaltningen har, säger han.

Han anser inte att beslutet om försäljning av Officersparken till Karlsson Equity Holding AB, utan oberoende värdering och efter att optionsavtalet med Brinova brutits i förtid, var av sådan principiell art att det borde ha tagits i kommunfullmäktige. Enligt optionsavtalet skulle Brinova ha köpt fastigheten till marknadsvärde.

– Varje enskild fastighetsaffär kan inte vara en fråga för fullmäktige, säger Sturesson.

Han betonar att han anser att tekniska nämnden handlagt hela ärendet korrekt.

-Jag har försökt förklara hela tiden att nämnden har haft rätt att agera i fastighetsfrågan. Under tiden 2006-2009 var detaljplanen uppe för diskussion och då var det en principiell fråga av stor vikt som togs av kommunfullmäktige, säger han.

Han litar på att tekniska förvaltningen klarar att flytta paviljongen utan att den blir förstörd.

– Jag fullt övertygad om att den kompetensen finns, säger han och menar att något ytterligare expertunderlag inte behövs i den frågan.

Det viktigaste argumentet mot motionen tycker han är reglerna i plan- och bygglagen om att en detaljplan inte får ändras under genomförandetiden på tio år, om berörda fastighetsägares motsätter sig det, annat om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte kunde förutses före planläggningen. Om den ändå ändras har fastighetsägaren rätt till ersättning från kommunen för planskada.

Men kommunen är ju enligt köpeavtalet fortfarande ägare, tills paviljongen är flyttad?

– Enligt vad jag fått besked från lantmäteriet så ska Karlsson räknas som ägare. Äganderätten och tillträdesdagen har inte direkt med varandra att göra, säger Sturesson.

Han hävdar dessutom att eftersom Karlsson är ägare till en annan fastighet, kanslihuset, som hör till samma detaljplan, kan han i vilket fall motsätta sig en ändring och kräva skadestånd.

Lars Johnsson (M) tog vid fullmäktige upp köpeavtalets formuleringar om att skadestånd inte kan krävas om villkoren inte uppfylls, alltså bland annat att paviljongen flyttas?

– Då talar vi om avtalsbrott, det är en annan sak, men enligt plan- och bygglagen har Karlsson rätt till ersättning, säger Sturesson.

Jakob Karlsson säger att han inte kan bygga någon annanstans i centrala Hässleholm eftersom det inte finns detaljplanelagd mark, annars hade han kunnat tänka sig det. Hur kan det vara möjligt att det inte finns någon sådan mark när ni enligt era uppgifter till Sverigeförhandlingen snart kan bygga 4 000 bostäder?

– Det är en väldigt intressant diskussion. Det stämmer att vi i närtid måste se till att få ett rätt stort antal fastigheter byggbara, men just nu finns nog inte någon sådan mark. Jag är dock inte 100 procent säker på vad som är ledigt nu eller om ett halvår, säger Sturesson.

John Bruun tyckte inte om att kommunfullmäktiges ordförande Irene Nilsson tvingade honom att ändra i motiveringen till återremissen.

– Hon ville först inte godkänna återremissen, så jag fick ta bort en del. Men nu, när jag tänkt efter lite, tycker jag absolut att det borde varit med att vi skulle försöka hitta en annan tomt till Karlsson att bygga på. Sedan skulle detaljplanen varit med i handlingarna så att alla kunde se att det står att paviljongen ska flyttas, det är inte samma sak som att riva den och bygga en ny. Det är svårt att diskutera när en säger en sak och någon annan säger något helt annat, säger han.

Hur han ska agera inför fullmäktigemötet vet han dock inte än.

– Vi får diskutera det. Men jag har absolut inte gett upp. Det är inte rimligt att paviljongen ska flyttas, den ska tas tillvara, den representerar ju Hässleholm som regementsstad, säger han.

Han tycker att oberoende experter borde anlitats för att bedöma möjligheterna att flytta paviljongen.

– Det borde ha gjorts för länge sedan. De tycks ha hoppat över allt sådant. Nu står vi här på var sin sida och alla verkar ha grävt ner sig i skyttegravar. Det sista vi behöver är en ny skandal med en massa beskyllningar. Men om beslutet tas får vi överklaga, säger Bruun.

Frilagt frågar Hässleholmsarkitekten Kristoffer Dudzik, som är just expert på kulturhistorisk bebyggelse, hur han ser på att flytta musikpaviljongen.

– Jag vet inte exakt hur den är byggd, men det låter absurt att flytta en sådan murad byggnad. Risken är att kostnaden skulle bli oproportionerligt stor om den ska flyttas utan att den går sönder helt. Antagligen är den svår både att dela och även att sätta ihop, man måste då försöka armera samman delarna, säger han.

Men det värsta tycker han är att paviljongen är konstruerad för att vara en del av Officersparken.

– Vi kan inte flytta den på grund av att hela området då får ett minskat värde och även stadsbilden förlorar något. Porten med byggnaderna i bakgrunden var en central del av gatuperspektivet när de byggdes. Innanför porten är byggnaderna och parken placerade kring kanslihuset som är områdets viktigaste byggnad. Gatunätet kring området är dessutom mycket gammalt och finns med på kartor från 1600-talet. Här gick ett handelsstråk långt innan Hässleholm fanns, berättar han.

Berit Önell