En värmekamera ska användas i jakten på orsaken till det uppvärmda vattnet i Sötekärrsbäcken nära reningsverket i Hässleholm. Det var en av många undersökningar som diskuterades när länsstyrelsen medverkade vid Finjasjögruppens möte i måndags.

Andra ämnen som togs upp var det missfärgade vattnet i en plymformation i sjön i november och Sjörrödsvikens dåliga status med lågt vattenstånd, vattenpest och kraftiga algblomningar under hösten.

Finjasjögruppen består av representanter från kommunens tekniska förvaltning och miljökontor, Hässleholms vatten och företaget Regito som sedan många år tillbaka sköter kommunens provtagning i Finjasjön.

ANNONS

Gruppen diskuterade Finjasjöns status i stort, men denna gång var fokus också bland annat på mystiska fenomen i Sötekärrsbäcken.

Bäckens vatten har haft en temperatur på 7-9 grader när det varit minusgrader i luften och övriga vattendrag varit isbelagda. Värmekameran skulle kunna visa varifrån en eventuell förorening med varmare vatten kommer. Undersökningen ska göras så snart som möjligt.

Nya vattenprover ska också tas för att klarlägga om vattnet idag innehåller några föroreningar som inte fanns vid länsstyrelsens undersökning i april.

En annan hypotes är att det skulle finnas vulkanisk aktivitet i marken under bäcken. En varm källa i Hässleholm?

– Vi diskuterar med geologerna på SGU om det kan finnas något djupliggande grundvatten som är varmt, eftersom även vattenbrunnar i området är uppvärmda, berättar Annelie Johansson, chef för länsstyrelsens miljöavdelning.

Hon berättar att förhöjda blyhalter, som finns här, har påvisats på andra platser med vulkaniska bergarter. Hon undrar också om de andra tungmetaller, salter och höga kalciumhalter som uppmätts i brunnarna och bäcken skulle kunna ha en geologisk förklaring, men utesluter inte att det handlar om föroreningar. Det tyder också kväve- och fosforhalterna på.

Miljökontoret har även kontaktat försvaret för att fråga om det kan finnas kvar några ”hemliga ledningar” i området.

– Vi har kunnat utesluta några saker, det finns inga fjärrvärmeledningar, elledningar eller dagvattenledningar intill bäcken som skulle kunna värma upp den, säger Annelie Johansson.

Hon tror inte att det järnliknande skimret tillsammans med något gulaktigt som ser ut att komma från en specifik plats i strandkanten i riktning från reningsverket betyder att en eventuell förorening kommer från det hållet.

– Det ser ut som normala järnutfällningar, det är inget avloppsutsläpp. Avloppsvattnet skulle inte heller hålla den värmen, säger hon.

Hon tycker ändå att det mesta tyder på att det är varmt vatten av något slag som tillförs bäcken, något som sprungit läck och sprider varmt vatten.

– Det är mycket märkligt, ett fenomen, säger hon.

Hon berättar att länsstyrelsen under mötet också uppmanade Hässleholms vatten till isotopmärkning för att klarlägga hur vattnet rör sig från reningsverket och våtmarksfiltret. På samma sätt kan problematiken i Sjörrödsviken undersökas.

– Finjasjön i övrigt mår ganska bra idag, men inte Sjörrödsviken, säger Annelie Johansson.

Vattenståndet är lågt i vilken där både Sötekärrsbäcken och Maglekärrsbäcken, med utloppet från reningsverket och Magle våtmark, mynnar. Vinden ligger dessutom ofta på inåt viken. Under hösten var det mindre vatten än vanligt och viken drabbades av extremt långdragna algblomningar och växte dessutom delvis nästan igen med vattenpest.

Vid mötet diskuterades om en gulfärgad algblomning kunde orsaka den mystiska missfärgade plymen som såg ut att komma från Maglekärrsbäcken och sprida sig ut i sjön vid några tillfällen i november. Det skulle i så fall vara algen Nodularia spumigena, katthårsalg, som är mycket giftig och främst observerats i Östersjön.

– Vi rekommenderade miljökontoret att utöka med fler provtagningar, även i Sjörröd, under 2016, berättar Annelie Johansson.

Tekniska förvaltningen har också sökt tillstånd hos länsstyrelsen för att ta upp bottensediment så att vattengenomströmningen kan öka mellan stranden och några öar i Sjörrödsviken.

Enligt kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson är det inte lätt att isotopmärka vatten som rör sig ut i en stor sjö.

– Hur ska vi kunna spåra det? Kanske är det bättre att färga vatten som går ut via Maglekärrsbäcken, så blir det något visuellt, säger han.

Länsstyrelsen kommer att följa upp problematiken.

– Men det här är inget ”quick fix”, det är komplext och handlar om biologi, geologi och även kemiska reaktioner, säger Annelie Johansson.

Berit Önell