Slambilarna töms på otäta plattor vid bäcken bakom reningsverket – och avloppsslammet rinner ut i naturen. Efter en anmälan till miljökontoret måste Hässleholms vatten nu förklara sig.
Enligt vd Henrik Brink används plattorna till avloppsslam som är olämpligt för reningsverket på grund av partiklar eller tungmetaller. Det ska ligga och torka och sedan köras till deponi .
– Vissa åtgärder kanske behövs rätt snart, säger Brink till Frilagt.
Plattorna kallas för slamtorkbäddar och ser ut som grunda bassänger, men med bara tre kanter. Den bakre sidan har ingen kant och där kan alltså det mest förorenade avloppsslammet rinna vidare ut i marken. Visserligen finns där en låg jordvall, men slammet lär infiltrera genom den, vilket också den frodiga växtligheten bakom plattorna visar. Dessutom är bottenplattorna otäta och växter har trängt upp genom dem.
ANNONS
Vid Frilagts besök för en tid sedan var bäddarna, som inte är inhägnade, fulla av illaluktande slam. Den bakre delen var igenvuxen av bland annat nässlor och det gick inte att se om det fanns någon bakre kant. Den gångna veckan har bäddarna dock tömts och städats ur eftersom miljökontoret krävt information. Därmed syns det tydligt att de är helt öppna på den bakre sidan.
– Jag vet att det inte runnit ut något bakom plattorna förut. Det skulle i så fall rinna ut mot slamplattan på andra sidan och ner i brunnarna så att det pumpas in i reningsverket, säger Henrik Brink före tömningen.
Han förklarar att det avloppsvatten som släpps i reningsverket egentligen bara ska vara hushållsspillvatten. Något annat kan reningsverket inte ta hand om.
– Det ska vara så god kvalitet som möjligt på slammet i reningsverket för att det ska kunna spridas på åkrarna på sikt, det får inte vara vad som helst. Det som vi inte är säkra på släpper vi ut där på slamtorkbäddarna, säger Henrik Brink.
Han förklarar att det kan vara bottensatsen i slambilarna som tömt avloppsbrunnar, avloppsvatten med mycket sten och andra partiklar efter spolning av ledningar och avloppsvatten som innehåller tungmetaller.
Reningsverket är gammalt, byggt på 1940-talet, och även plattorna är gamla. Exakt hur gamla vet inte Henrik Brink. Men en av de tre bäddarna togs ur drift för sju år sedan.
– Det var för att vi inte var säkra på att den var hel, säger han.
Han förklarar att tätheten i de två bäddar som används nu ska testas. Lutningen ska också kontrolleras.
Han berättar att planen är att de gamla torkbäddarna ska förnyas helt och hållet och lyftas upp för att skyddas mot Finjasjöns översvämningar. Detta skulle göras samtidigt med vallen som ska skydda hela reningsverket mot översvämningar. Vid båda arbetena skulle järnvägsmakadam ha använts – den makadam med oklart ursprung som visade sig vara förorenad av bland annat arsenik och som efter Frilagts avslöjande lett till att både Hässleholms vatten och Trafikverket åtalsanmälts för miljöbrott.
– Det finns risk för en extra insats här. Vi behöver kanske vidta åtgärder tidigare för att kunna använda slamtorkbäddarna, säger Brink.
Hässleholms vatten måste svara miljökontoret senast den 18 november.
– Vid mitt besök på plats var min bedömning att det inte gick att inspektera bäddarna eftersom det växte så mycket nässlor och annat där, säger miljöinspektör Ida Gundresen.
Hon kan därför ännu inte svara på hur allvarliga bristerna är.
– Jag vet inte hur mycket eller vad som kan läcka ut där. Jag har skrivit ner vad jag sett på plats och nu får Hässleholms vatten lämna synpunkter, säger hon.
Hon begär också att det kommunala bolaget ska informera om några åtgärder har vidtagits eller är planerade.
Ida Gundersen håller i ärendet medan miljöinspektör Per Fribing, som annars ansvarar för tillsynen på reningsverket, har semester. Han återkommer den 17 november.
Berit Önell
