Politiker på hög nivå i Hässleholms kommun vill kunna utestänga obekväma journalister från presskonferenser. Ett kommunalt bolag begärde 540 kronor per påbörjad timme för att ta fram offentliga handlingar. Handlingar diarieförs inte, beslut om att lämna ut dem förhalas och både tjänstemän och politiker gör sig onåbara.

Ändå anser kommunledningen att den genomförda utbildningen i offentlighet och sekretess är tillräcklig.

Kommunfullmäktige tar på måndagskvällen upp tidigare MP-ledamoten Jeanette Thelanders motion om obligatorisk utbildning i offentlighets- och sekretesslagen för samtliga ledamöter i kommunala bolag, nämnder och styrelser. Förslaget är att lägga motionen till handlingarna eftersom en grundlig utbildning i ämnet hölls för alla förtroendevalda i mars.

Men den grundlagsskyddade offentligheten var bara en mindre del i utbildningsdagen. Kommunjurist Magnus Gjerstad, hade en lektion på cirka 45 minuter.

Utbildningen var inte obligatorisk och färre än väntat deltog, totalt cirka 135 personer. Politikerna i bolagens styrelser var inte inbjudna. Däremot deltog förvaltningschefer och nämndssekreterare.

– Det med offentlighet var knappast en utbildning, bara en presentation. Det viktiga den dagen var att vi skulle uppmanas att berätta om hur bra Hässleholm är, men det handlade också om att man nu måste ta tag i detta med diarieföringen efter all turbulens, berättar en deltagare som vill vara anonym.

Även Magnus Gjerstad tycker att utbildningen var väl kort. Han minns inte att han tidigare haft utbildning i offentlighet och sekretess för förtroendevalda. Tjänstemännen har dock fått utbildning till och från. Introduktion för nyanställda ges också, men inte alltid om offentlighetsprincipen.

En hel dags medieträning har däremot erbjudits kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndernas presidier samt förvaltningschefer.  Cirka 35 personer har deltagit vid fem tillfällen när kursen är klar om några veckor.

Medieträningen innebär att deltagarna får prova på att intervjuas och får en allmän orientering om mediernas roll och uppdrag. Något som politikerna tyckt var mycket bra och lärorikt.

Flera av de deltagande politikerna har i utbildningens diskussioner uttryckt att de skulle vilja låta bli att bjuda in en viss journalist till presskonferenser.

– Hon ställer så jobbiga frågor.

Medieutbildarna ska då ha blivit förvånade och sagt att det inte går att utesluta vissa journalister.

Katarina Pamp från företaget Pellevision, en av två erfarna före detta journalister som höll i utbildningen, bekräftar att diskussionen om jobbiga journalister kom upp, men vill inte säga att Hässleholm är varken bättre eller sämre än andra kommuner. Hon vill inte heller kommentera i detalj vad som sagts i samtalen.

– Många politiker tycker att journalister ställer jobbiga frågor. De har varken förberett sig eller tagit fram fakta innan de blir intervjuade och de förstår inte hur media fungerar, förklarar hon.

Hon menar att det därför finns ett stort behov av medieträning och av att politiker får större insikt i hur media fungerar.

– Vårt budskap är att de ska vara öppna och bjuda på så mycket som möjligt, säger hon.

Medias demokratiska funktion togs också upp i kursen.

– Politiker får vara beredda på obekväma frågor. Det är en viktig del av demokratin, säger Katarina Pamp.

Frilagt har sedan starten i maj i år flera gånger tvingats påtala att kommunen brister i att följa offentlighetsprincipen. Det senaste exemplet är att begäran om utlämnande av handlingar om fiberetableringen inte fått något svar på tio dagar, trots upprepade påminnelser. I samband med artiklarna om turbulensen kring torget i Tyringe var tjänstemän och politiker onåbara för Frilagt i flera dagar, för allmänheten i flera veckor.

För några veckor sedan meddelade en tjänsteman på Hässleholm Miljö att Frilagt måste betala en timtaxa på 540 kronor per påbörjad timme för att han hade lagt tid på att ta fram offentliga handlingar om de förorenade järnvägsmassor som lämnats till deponi i Vankiva. Frilagt, som läste handlingarna på plats, protesterade och förklarade att kravet strider mot grundlagen. Att ta fram offentliga handlingar ingår i arbetsuppgifterna för en tjänsteman i offentlig verksamhet.

Svaret blev då att frågan skulle överlämnas till bolagets styrelse.

– Det är avblåst. Det var ett missförstånd, det ska inte tas ut någon timtaxa, förklarar nu Marianne Nilsson (S), ordförande i Hässleholm Miljös bolagsstyrelse.

Men det var inte bara tjänstemannen som hade missförstått grundlagen. Styrelsens ordförande, tidigare under åtta år riksdagsledamot, trodde också att det var rätt att begära timtaxa.

– Vi har nu fått besked att vi inte kan göra det. Tidigare hade vi fått veta att vi fick ta ut timtaxa, säger hon.

Vem har sagt det?

– Det kan jag inte svara på. Vi har flera jurister knutna till bolaget, säger hon.

Enligt Marianne Nilsson har ledamöterna i bolagsstyrelsen bara utbildats i aktiebolagslagen. Hon medger att det kan vara viktigt att utbilda även om offentlighetsprincipen.

Kommer du att se till att ni får sådan utbildning?

– Det är möjligt att jag kommer att ta upp det. Men det har inte varit någon tidigare som varit så intresserad av våra handlingar som du, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim är svår att nå för en kommentar. Under tre dagar skickar hon lika många sms med svar på delar av Frilagts frågor, trots att Frilagt bett att få prata med henne och få möjlighet att ställa följdfrågor.

– Kan du skicka följdfrågorna, undrar hon, men går till sist med på en telefonintervju.

Då har hon redan bett Gjerstad att ta kontakt med Hässleholm miljö om timtaxan.

– Det ska inte gå till så, säger hon.

Hon förklarar att bolagen har sin utbildning separat, men att de flesta av styrelseledamöterna också sitter i fullmäktige och därför även var inbjudna till utbildningen i mars.

Lena Wallentheim säger att hon inte hört talas om att någon i kommunen vill begränsa journalisters möjlighet att ställa frågor på presskonferenser.

– Det räcker nog inte att utbilda om detta, det är också viktigt att prata om det på politiska möten, säger hon.

Tycker du att offentligheten fungerar i kommunen idag?

– Saker och ting ska skötas korrekt, men det kan fortfarande hända att det blir fel. Det är mänskligt. Ingen gör fel för att vara elak, kanske för att det brister i kunskap, säger Wallentheim.

Hon anser att utbildningarna bör bli mer regelbundet återkommande än idag.

– Jag kan inte säga exakt när och hur. Men vi ska absolut fortsätta om vi får fortsatt majoritet, säger hon.

Lena Wallentheim var drivande i att medieträningen skulle bli av.

– Det är inte så enkelt för dem som varit i de här intervjusituationerna. Vi måste stärka politikerna i deras roll, säger hon.

Magnus Gjerstad understryker att samma regler för offentlighet och sekretess gäller för de kommunala bolagen som för kommunen i övrigt. Han förklarar att han gärna ställer upp och utbildar de ansvariga i bolagen.

– Men det är deras skyldighet att känna till lagen, säger han.

Han konstaterar också att förvaltningslagen ger en viss allmän serviceskyldighet.

– Kommunens företrädare måste svara på frågor och vara behjälpliga, säger han.

Jeanette Thelander är inte nöjd med resultatet av motionen. Hon anser att utbildningen i offentlighet ska vara mer omfattande, obligatorisk, återkommande minst en gång per mandatperiod och även gälla bolagen.

Hon tycker också att en utomstående utbildare borde anlitas.

– Kommunen har inte den kompetensen själv, uppenbarligen, säger hon.

Kommunens bristande efterlevnad av grundlagen var en bidragande orsak till att Jeanette Thelander lämnade sina politiska uppdrag.

– Jag trodde att det skulle vara mer demokratiskt i kommunen, men det var ett räv- och taktikspel, förklarar hon.

Jeanette Thelander ifrågasätter också medieträning.

– Jag tycker att det är ytterst tveksamt att använda medborgarnas pengar till utbildningar där kommunens företrädare lär sig att framföra en friserad bild av kommunens verksamhet, säger hon.

Medieträningen kostar 123 750 kronor plus att kommunen bjuder alla deltagare på mat.

Berit Önell