Skånes landshövding Margareta Pålsson säger att regeringskansliet godkänt att hon på egen hand beslöt om länsöverdirektör Carl Älfvågs avgångsavtal, trots att det enligt reglerna krävs ett regeringsbeslut. Hennes uppgifter bekräftas av Claes Lindgren, departementsråd på finansdepartementet och ansvarig för statsförvaltningens personalpolitik.
Riksrevisionen kritiserar Margareta Pålsson för att ha överskridit sina befogenheter eftersom hon själv beslöt om Älfvågs uppsägning och avgångsvederlag på 2,1 miljon kronor, totalt 2,7 miljoner inklusive sociala avgifter. Avtalet konstruerades också så att inga avdrag görs om han får annan anställning.
ANNONS
Margareta Pålsson förklarar att hon blev förvånad över kritiken.
– Mitt beslut var sanktionerat både av regeringskansliet och av Arbetsgivarverket, säger hon.
Hon hävdar, tvärt emot Riksrevisionen, att det normala är att myndigheten fattar beslut om att en tjänst ska upphöra.
– Riksrevisionen har en annan uppfattning, konstaterar hon.
Revisorerna kritiserade henne också för att avtalets konstruktion inte var ett förmånligt alternativ för staten.
– I den saken hade jag samråd med Arbetsgivarverket, förklarar Margareta Pålsson.
Hon säger att hon kände sig trygg i att hon gjorde rätt.
– Claes Lindgren på regeringskansliet sa att de vill att vi ska göra så här, berättar hon.
Claes Lindgren är chef för ESA, regeringskansliets enhet för statlig arbetsgivarpolitik.
Han bekräftar för Frilagt att han haft kontakt med Margareta Pålsson i ärendet.
-Vi har pratat om vem som fattar sådana beslut och att det brukar ligga på myndighetsnivå. Hur avtalet ser ut lägger regeringen inte sig i, säger han.
Han hänvisar till reglerna om upphörande av anställning i anställningsförordningen 1994:373.
– Den säger att anställningar avslutas på myndighetsnivå, säger han.
Han menar alltså på länsstyrelsenivå. Men det han säger stämmer inte. I förordningen 1994:373 står tvärtom: ”frågor om anställningens upphörande handhas och prövas av regeringen när det gäller chef för myndighet som lyder direkt under regeringen”. Däremot får anställningens upphörande för chef för myndighet som lyder under annan myndighet prövas av den överordnade myndigheten.
Claes Lindgren vill inte säga att Riksrevisionen har fel.
– Det är ett pågående ärende och en lång process, säger han.
På Riksrevisionen förklarar revisorn Arne Månberg, som utrett ärendet, att det inte finns någon tvekan om vad regelverket innebär.
– Det finns grundläggande föreskrifter om att det är regeringen som utser länsöverdirektör och därför även beslutar om övriga anställningsfrågor och förmåner, säger han och hänvisar till länsstyrelsens instruktion 2007:825.
Riksrevisionen är idag en grundlagsskyddad oberoende myndighet som på riksdagens uppdrag kontrollerar att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete formellt korrekt och att statens pengar används effektivt.
Hur påverkar det ert arbete om regeringen informellt sanktionerar att landshövdingen överskrider sina befogenheter?
– Det är självklart ett jätteproblem. Det innebär att vi kan få ett antal beslutsfattare som inte är behöriga, säger Arne Månberg.
Han kan inte svara på om ärendet får några konsekvenser för Riksrevisionens fortsatta arbete. I det aktuella fallet ser han landshövdingens uttalanden mer som en enskild persons synpunkter.
Han förklarar att det i vilket fall krävs ett regeringsbeslut i efterhand om landshövdingens agerande ska godkännas.
– I så fall kan vi inte ha några synpunkter på det, säger han.
Eventuella konsekvenser för landshövdingen är finansdepartementets och regeringens sak.
Riksrevisionens rapport är skickad till regeringen och även länsstyrelsens svar ska skickas dit. Länsstyrelsen ska förklara sig inför Riksrevisionen senast den 20 november.
Länsstyrelsen har på sin hemsida publicerat Margareta Pålssons syn på Riksrevisionens kritik.
Berit Önell
Läs tidigare artiklar i ämnet:
1/6 Länsöverdirektör får gå med 2,1 miljon i avgångsvederlag
2/6 Länsöverdirektören om varför han slutar
27/10 Landshövdingen prickas för dyrt avgångsvederlag
