När kommunfullmäktige i maj beslöt om en kommunal infrastruktur för fiber var en av förutsättningarna att inget privat företag visat intresse för att bygga ut till alla invånare. Men företaget IP-Only hävdar att en 100-procentig utbyggnad erbjöds vid ett möte med kommunledningen i februari. I så fall skulle fullmäktige inte ha fått korrekt underlag för sitt beslut.

IP-Onlys ifrågasättande ledde till att kommunledningen på måndagseftermiddagen kallade till presskonferens. Budskapet var då att det inte var sant att IP-Only ville bygga till alla invånare.

De senaste dagarna har frågan blivit allt mer infekterad. Kommunen skickade ut ett förklarande brev när Svenska fiber, som är en del av IP-Only, inbjöd allmänheten till informationsmöte om sin fibersatsning. IP-Only reagerade på formuleringarna om att inget privat alternativ fanns. Flera oppositionspolitiker reagerade i sin tur. Ernst Herslow (FV) meddelade att han tänker lyfta ärendet i tekniska nämnden och Håkan Spångberg (SD) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) som ska tas upp i kommunfullmäktige.

ANNONS

Nu samlades kommunalråden Lena Wallentheim (S) och Mats Sturesson (C ), kommunchefen Bengt-Arne Persson, kommunjuristen och tillförordnade kanslichefen Magnus Gjerstad, IT-ansvariga John Palmqvist och Ann Andersson samt kommunikationschef Hanna Gardell för att förtydliga kommunens syn på fibersatsningen.

Lena  Wallentheim förklarade grundkraven: att alla fastigheter ska erbjudas fiber, nätet ska vara helt öppet för olika operatörer och anslutningsavgiften ska vara likvärdig över hela kommunen.

Kommunledningen bekräftade att IP-Only visade sin affärsmodell för kommunalråden och berörda tjänstemän vid ett möte den 12 februari. Men sedan skiljer sig beskrivningarna åt.

– Jag ställde frågan ”Bygger ni till hela kommunen?” och svaret blev nej, berättade kommunens IT-chef John Palmqvist.

Ord står alltså mot ord.

IP-Only ska även ha svarat nej på frågan om det skulle bli en likvärdig avgift överallt i kommunen. Något protokoll från mötet finns inte.

Kommunen gjorde senare under våren en fiberetableringsplan med en utredning som skulle jämföra kommunalt och privat ägande av fibernätet. Utredningens slutsats var att det var bäst för invånarna att fibersatsningen genomfördes i kommunal regi och med kommunen som ägare av det passiva nätet, alltså infrastrukturen.

I och med det ställningstagandet anser kommunen sig också ha rätt att neka företag som vill ha tillstånd att gräva för att lägga ner fiber.

– Det krävs tillstånd från oss för att gräva på vår mark, förklarade Magnus Gjerstad.

Mats Sturesson menade att de privata företagen haft lång tid på sig, men inte visat intresse för en fiberetablering i Hässleholm. Kanske på grund av kommunens vidsträckta landsbygd.

– Vi är sent på det, sa han.

340 miljoner totalt

På landsbygden kan EU-stöd sökas för fiberetablering. Det kan innebära att avgiften blir lägre än i stan.

– Det är betydligt dyrare att bygga på landsbygden och bidragen räcker inte till alla. Men kommunen lovar att bygga oavsett, försäkrade IT-strategen Ann Andersson.

Kommunen beräknar att hela satsningen kostar 340 miljoner kronor, men att utgifterna efter hand hämtas hem genom avgifterna. Fullmäktige beslöt avsätta 46 miljoner kronor till rörelsekapital för att få igång projektet.

Ann Andersson förklarade att det behövs 60-70 procents hushållstäckning totalt sett för att kalkylen ska gå ihop.

– Mina ord har missförståtts så att en del trott att vi inte kan börja bygga förrän vi har den täckningen. Men vi kan bygga vid 30-40 procent, förklarade hon.

I slutänden kan det bli aktuellt att bygga vid ännu lägre hushållstäckning för att kommunen ska hålla sitt löfte om fiber till alla.

Andra företag har markavtal

Ola Barthel på IP Only håller fast vid sin version av vad som sades på mötet i februari. Företaget är berett att satsa 180 miljoner kronor på fiber i Hässleholm.

– Vi erbjuder fiber till alla, men på landsbygden är förutsättningen att det blir EU-stöd, säger han.

Han berättar att företaget har tusentals kunder som väntar på att få fiber, men nu inte kan få det eftersom företaget inte får grävtillstånd. Förberedelserna är gjorda och de första kunderna skulle kunna kopplas in inom ett halvår. Så snabbt gick det i alla fall i Osby där IP-Only har ett samarbetsavtal med kommunen.

Andra företag har redan markavtal med kommunen, fiberkabel nedgrävd och kunder anslutna i Hässleholm, bland andra Skanova och Hässleholm network.

Ann Andersson tror inte att detta påverkar kommunens satsning.

– Deras kundkretsar är ganska utspridda, säger hon.

Kommunen har startat fiberutbyggnaden i Röinge som ett pilotprojekt. Kring årsskiftet ska en plan för i vilken ordning olika områden byggs ut vara klar. Även företag och hyreshus ska få en plan och prisuppgift.

Konkurrensverket har gett ut riktlinjer för kommunala insatser på bredbandsområdet där vikten av fri konkurrens betonas. Kommunen ska i princip inte äga fibernät utom när det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för något annat.

Men Kristin Mattsson Örnulf, jurist på Konkurrensverket, förklarar att det kan accepteras att kommunen äger så kallad svartfiber, alltså bara infrastruktur på oförädlad nivå.

Frågan är dock också hur kommunen genomför verksamheten, till exempel om privata företag diskrimineras. Att vägra marklov av konkurrensskäl är troligen inte tillåtet.

– Jag har svårt att uttala mig i ett fall jag inte är insatt i. Men om vi får in en anmälan kan vi titta på det, säger Kristin Mattsson Örnulf.

Berit Önell