Hässleholms kommun har aktiverat sin krisledningsstab för att hantera flyktingmottagandet. Anledningen är att den stora flyktingströmmen gjort läget mycket ansträngt inom flera kommunala verksamheter, främst socialtjänst och skola.

– Vi har ökat beredskapen en nivå, från ett till två, säger kommunens säkerhetschef Anders Nählstedt.

Det var kommunchef Bengt-Arne Persson som på tisdagen tog initiativ till den ovanliga åtgärden att höja krisberedskapen. Han ingår i krisledningsstaben tillsammans med Anders Nählstedt och kommunikationschef Hanna Gardell.

ANNONS

Staben kallade till möte med representanter för socialtjänst, skola och teknisk förvaltning som har ett stort ansvar för att hitta lokaler till flyktingboende samt förvaltningen för arbetsmarknad och kompetensutveckling där flyktingsamordnaren Jenny Carlbom ingår.

Syftet är främst att öka samordningen mellan olika förvaltningar.

– Krisstab hörs lite mer än det är. Men vi försöker kraftsamla och se vilka resurser som behövs, säger Anders Nählstedt.

Han förklarar att uppdraget till att börja med handlar om att försöka få en gemensam lägesbild, internt och externt.

Flera andra kommuner har redan höjt sin krisberedskap.

– Vi klarar inte den här anstormningen av flyktingar annars, säger Nählstedt.

Han anser dock att det är långt kvar tills det värsta scenario kommunen beskrev i svaret på länsstyrelsens förfrågan som skickats till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då handlade det om lägerboende med separata skolor, undantag från ett stort antal lagar, oro för konflikter mellan flyktinggrupper med mera.

– Så illa är det inte än, men vi ska vara beredda om antalet flyktingar skulle öka ytterligare, säger Nählstedt.

Han har just fått ett protokoll från länsstyrelsen där prognosen är att ytterligare 100 000 flyktingar kommer till Sverige från den 22 oktober och fram till årsskiftet.

Arbetsgruppen träffas på nytt på fredag och staben på onsdag i nästa vecka.

I dagsläget är utmaningarna i första hand att hitta boende till ensamkommande flyktingbarn, hitta gode män och få skolan att fungera. Polisen har också erbjudit sitt stöd vid behov.

För några dagar sedan hade kommunen ansvar för 150 ensamkommande flyktingbarn. På onsdagsförmiddagen var de 167.

Anders Nählstedt betonar, liksom socialnämnden, att det inte går att styra vilka eller hur många ensamkommande flyktingbarn som kommer till kommunen.

– Plötsligt står de på stationen och då är de vårt ansvar, säger han.

Socialnämnden har gjort en konsekvensanalys för hur det skulle gå om den hade följt förslaget från Michael Strömberg (SD) att säga nej till att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Socialchef Sus Lantz Eriksens analys visar att kommunen inte kan komma undan sitt lagstadgade ansvar för de barn som vistas i kommunen.

– Det duger inte att hänvisa till resursbrist. Inspektionen för vård och omsorg kan besluta om vitesföreläggande och även polisanmäla oss vilket kan leda till åtal och fängelsestraff, förklarar nämndens ordförande Lena Nilsson (S).

Däremot ställer sig hon och de andra politikerna i nämnden bakom förvaltningens lex Sarah-anmälan där mottagningen av ensamkommande barn beskrivs som ett allvarligt missförhållande.

– Vi måste ha hjälp nu och på något sätt borde den komma från högre nivå. Anmälan är en signal till både regeringen, Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges kommuner och landsting, säger Lena Nilsson.

Två nya boenden för ensamkommande barn är på gång i kommunen, förutom Mariagården i Vittsjö, som snart ska öppna, och Qvarngården i Stoby som lär dröja ett tag på grund av upphandling av renoveringsarbeten med mera. Tidigare Zenit i Skyrup får 16 platser och Ekens Montessori i Vittsjö tio platser i början på nästa år.

Socialförvaltningen har också tvingats tränga ihop upp till tre barn per rum. Ändå behövs fortfarande fler lokaler.

– Nästa år måste vi ta hand om dem som kommit nu plus troligen dubbelt så många nya, säger Lena Nilsson.

Lösningarna handlar om att få fart på utslussningen av de äldre ungdomarna som fått uppehållstillstånd, så att nya platser blir lediga, och att använda egna lokaler så mycket som möjligt. Att köpa externa platser är dyrt, men leder också till långa resor för personalen.

Skolan behöver bygga ut för att kunna ta emot de många nyanlända. Tekniska nämndens arbetsutskott beslöt på tisdagen att anpassa Jacobsskolan för 300 000 kronor för att hjälpa Ungdomscentrum att ta emot fler nyanlända elever. Idag har UC 135 elever och 45 i kö, att jämföra med 75-85 elever i normala fall. Prognosen är att antalet elever på UC ökar till 250 inom ett år. 40 elever kan efter ombyggnaden placeras på Jacobsskolan.

Berit Önell