Kan en svensk höghastighetsjärnväg göra att hässleholmarna börjar arbetspendla till Hamburg? Frågan i Europaforums programbroshyr måste nog besvaras med ett nej, att döma av vad som framkom under seminariet i kulturhusets röda salong. Varken Danmark eller Tyskland satsar på höghastighetståg och de svenska tågbiljetterna lär bli så dyra att de bara köps av välbeställda resenärer ”med låg priskänslighet” eller av dem som får resan betald av arbetsgivaren.

Det var ont om tid för deltagarna att diskutera frågan, men kommunen utlovar ett informationsmöte i höst.

John Hultén från Malmö högskolas forskningscentrum för kollektivtrafik och Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco berättade om satsningen, som direkt berör Hässleholm, och vad den kan få för effekter. Mycket är dock fortfarande oklart. I december 2017 ska den så kallade Sverigeförhandlingen presenteras för regeringen och definitivt beslut fattas. Vissa beslut är dock redan fattade och satsningen förbereds för att genomföras.

ANNONS

Huvudsyftet med den största järnvägsinvesteringen i Sverige på 150 år är att binda samman Stockholm, Malmö och Göteborg. För Hässleholm och Skåne är tanken både en ny stambana för höghastighetståg som kan köra 320 kilometer i timmen och nya regionaltåg med lite lägre hastighet. De skånska kommunerna har gemensamt föreslagit att höghastighetstågen får en sträckning via Hässleholm och Lund till Malmö. Det är dock inte alls säkert att det blir så eller att tågen i så fall verkligen stannar här.

– Alla tåg kommer inte att stanna, poängen är främst att komma snabbt från A till Ö, förklarade John Hultén.

Många sätter sitt hopp till att höghastighetsbanan ska ge ökad tillväxt till Hässleholm. Men sådana effekter har i andra länder mest visat sig gynna större städer eller kommuner i större regioner.

– Höghastighetståg vänder inte utvecklingen i områden som är på väg att stagnera, förklarade Henrik Andersson.

Små regioner, där Hässleholm placeras, tenderar istället att avfolkas och få minskad sysselsättning. Henrik Andersson menade att Hässleholm ändå har potential att gå uppåt, främst genom ett tätare samarbete mellan Hässleholm och Kristianstad som skulle kunna skapa en tillväxtmotor.

– Det räcker inte att tro att höghastighetstågen löser alla våra problem, sa John Hultén.

Han beskrev de stora kostnaderna, preliminärt  125 miljarder, för att få ner restiden Malmö-Stockholm till cirka två och en halv timme. Därutöver krävs stora investeringar i regional och lokal infrastruktur så att människor kan komma till och från stationerna.

Tågen blir snabbare än dagens, men skillnaden märks mindre på kortare sträckor. Det kan exempelvis ta 20 minuter istället för 30 att resa från Hässleholm till Lund.

Ska tågen gå 10-15 meter upp i luften eller i en tunnel under marken? Ska de passera centrum för att underlätta övergångar till och från andra förbindelser eller ska stationen placeras utanför stan för att skona centrum från buller och stora ombyggnader? Och vem har råd att resa med de nya tågen? Många ville diskutera höghastighetstågen, men tiden räckte dåligt till.

John Hultén förklarade att tågoperatörerna måste betala högre banavgifter för att finansiera höghastighetstågen och därför behöver ta ut högre biljettpriser från kunderna.

– Min favoritfråga är vilka som kommer att använda tågen. Det är nog inget man åker med varje dag, det är en väldigt viktig aspekt för politiker att beakta, sa Henrik Andersson.

Lars Nord hade förberett sig väl, bland annat genom att ta del av utredningen Höghastighetsbanor.

– Jag beställde den på biblioteket och när den kom var den oöppnad, så ingen hade läst den, trots att den gjordes redan 2009, berättar han och ifrågasatte satsningen av flera skäl.

Han menade att Sverige har för liten befolkning för en sådan satsning och att beslutet borde rivas upp så att pengarna istället kan användas till underhåll av det nuvarande eftersatta järnvägsnätet. Andra alternativ borde också utredas bättre.

– Höghastighetståg lönar sig inte i Spanien som har nära 50 miljoner invånare, hur ska det kunna löna sig här? Dessutom stannar kostnaden inte på 125 miljarder utan har skrivits upp till cirka 180 miljarder, sa han.

Föreläsarna delade en del av hans farhågor, men tyckte att han blandade äpplen och päron.

– Stora projekt är alltid förknippade med viss osäkerhet och väcker känslor och debatt. Vi har egentligen för lite debatt om vad vi ska satsa på, konstaterade John Hultén.

Lars Nord berättade att han kontaktat kommunen om ett möte i frågan för allmänheten, vilket också bekräftades av kommunala företrädare.

– Det kan bli i november-december när vi fått ytterligare information, sa Richard Heingard från kommunens tillväxtavdelning.

Lars Nord har till mötet försökt bjuda in Lars Hultkrantz som skrivit ett yttrande till den statliga utredningen där han bland annat ifrågasätter de ekonomiska beräkningarna av höghastighetsjärnvägen.

– Men han hade inte möjlighet att komma, berättar Lars Nord.

Lorenz Pucher, chef för Europaforum, var på torsdagen nöjd med årets Europaforum och konstaterar att det var ett lyckat drag att flytta arrangemanget från mars-april till augusti.

– Det var ett riskmoment, men publiken hängde med och Hässleholm visade sig från sin bästa sida. Vi har fått många positiva kommentarer, berättar han.

Därmed står det klart att Europaforum även i fortsättningen kommer att hållas i augusti.

Totalt cirka 800 personer från när och fjärran kom till seminarier i olika aktuella ämnen med europeisk anknytning. Årets mest populära seminarium var det på tisdagen som handlade om hur EU och Polen påverkas av konflikten i Ukraina. Då var röda salongen i kulturhuset fullsatt. Bland de medverkande fanns Wieslaw Tarka, Polens ambassadör i Sverige, och Michael Spindelegger, före detta vice statsminister i Österrike, professor och ordförande i the Agency for the modernisation of Ukraine.

Det enda seminarium som flyttades till blå salongen på grund av färre deltagare var måndagens om migrationspolitik från europeisk till kommunal nivå där även Östra Göinges kommunalråd Patric Åberg medverkade.

– Jag trodde det skulle bli mer folk, alla snackar ju om migration. Men det var ändå 130 personer och måndagen brukar vara lite sämre, säger Lorenz Pucher.

Berit Önell