Trafikverkets utredningar om höghastighetsjärnvägens påverkan på natur och kulturmiljöer är otillräckliga. Det gäller bland annat Hovdalaområdet, Göingeåsen och Grottorna i Ignaberga som nyligen utsetts till Natura 2000-områden, främst för att skydda fladdermössen. Det anser länsstyrelsen i Skåne i sitt yttrande i samrådet om lokaliseringen av den nya stambanan som avslutades i veckan. Totalt har 1 300 yttranden kommit in.
Samrådet är det tredje av fyra i lokaliseringsutredningen för en ny stambana mellan Hässleholm och Lund som också är tänkt att bli en del av höghastighetsjärnvägen mellan Malmö och Stockholm. Sex alternativa förslag till dragning av spåren har presenterats, i Hässleholms kommun i en östlig och en västlig korridor. Ytterst är det regeringen som beslutar om var järnvägen ska byggas.
ANNONS
Länsstyrelsens yttrande fokuserar på de olika alternativens påverkan på natur- och kulturvärden, men tar inte ställning för eller emot något av alternativen. Slutsatsen är bland annat att landskapssambanden behöver analyseras ytterligare.
– Länsstyrelsen konstaterar att det kvarstår ett stort arbete för Trafikverket att titta på förslagen ur ett landskapsperspektiv. Järnvägens dragning kommer, trots anpassningar till natur- och kulturmiljön, att innebära en stor permanent påverkan på landskapet, friluftslivet och människors livsmiljö oavsett lokalisering. En bedömning av behovet av skydds- och kompensationsåtgärder behöver presenteras för att en relevant jämförelse av alternativen ska vara möjlig, säger Lisa Callréus, infrastrukturstrateg på Länsstyrelsen Skåne, i ett pressmeddelande.
Yttrandet pekar ut 19 områden med särskilda utredningsbehov. Där kan det finnas konflikter mellan järnvägen och natur- och kulturvärden eller förorenade områden. Hela åtta av områdena ligger i Hässleholms kommun.
Ett av dem gäller att det inom Hässleholms tätort finns ett flertal potentielt förorenade områden registrerade. Övriga har särskilda natur- och kulturvärden.
Enligt länsstyrelsen är det inte alls givet att områdena mellan Tormestorp och Sösdala samt Göingeåsen-Hovdala naturområde räddas av att en ny stambana dras längs befintlig järnväg. Visserligen kan en ny barriär i landskapet undvikas. Men en samförläggning kan också förstärka en redan påtaglig barriäreffekt och leda till att populationer av främst fladdermöss fragmenteras eller att passage mellan olika habitat omöjliggörs.
Länsstyrelsen konstaterar att det kring det aktuella avsnittet finns områden med stora värden för fladdermössen. Bland de skyddsvärda arterna finns de mycket sällsynta barbastell och Bechsteins fladdermus. Länsstyrelsen skriver: “Stråket Hovdala, Göingeåsen, Ignaberga och ner mot Vinslöv utgör ett landskapsavsnitt med stora värden för fladdermössen” och nämner att det inom området finns flera naturreservat och Natura 2000-områden just på grund av värdena för fladdermössen. 18 av de totalt 19 arter som förekommer i Sverige har registrerats här.
Länsstyrelsen påpekar att Trafikverket nyligen genomfört åtgärder för att skydda yngel- och övervintringsplatser för fladdermöss söder om Hovdala, men konstaterar att det också är viktigt att ta hänsyn till födosöksområden och sammanhängande äldre lövskogsområden. Exempelvis har barbastellen speciella krav på miljön där den söker föda och är känslig för förändringar. Länsstyrelsen skriver: “Det är väl dokumenterat att arten i normala fall undviker öppna ytor. Det fortsatta utredningsarbetet behöver analysera fladdermössens rörelsemönster och användande av området samt effekterna av tillkommande barriärer på områdets värde för arterna”.
Natura 2000-områdena Hovdala, Göingeåsen och Grottorna i Ignaberga saknar bevarandeplaner eftersom de nyligen beslutats av regeringen. Länsstyrelsen uppmanar därför Trafikverket att beskriva hur lokaliseringen av ny stambana kan förväntas påverka de skyddsvärda arterna och området som helhet sett ur ett landskapsperspektiv.
Hovdalaån är enligt länsstyrelsen ett av Skånes viktigaste vatten för flodpärlmussla. Skal av tjockskalig målarmussla har också hittats nära mynningen i Finjasjön. Även Tormestorpsån har förekomst av flodpärlmussla och beskrivs som särskilt värdefullt vatten. Där vill länsstyrelsen att det utreds närmare om en förläggning nära och längs med vattendraget kan undvikas.
Länsstyrelsen betonar Hovdalas betydelse som tyst område och som vandrings- och friluftscentrum. Inom området finns också fornlämningar med högt bevarandevärde, bland annat högar, rösen, hällristningar och gravfält.
Länsstyrelsen anser att tågprojektets påverkan på de sandmarker som finns mellan Hässleholm och Hovdala behöver utredas närmare. De löper runt hela Finjasjön och behöver beskrivas i kommande miljökonsekvensbeskrivning även för den västliga korridor som Trafikverket föreslagit med station i Finja. I detta alternativ ingår en kopplingspunkt till Skånebanan söder om Finjasjön. Länsstyrelsen påtalar att den skulle innebära att området runt Finjasjön och dess Natura 2000-område blir inringat av järnvägar.
I anslutning till lokaliseringsalternativet söder om Finjasjön finns populationer av den fridlysta arten läderbagge som har en isolerad utbredning, främst i ädellövskogar. För att bevara den krävs enligt länsstyrelsen att ersättningsträd gynnas och att kopplingen till andra områden med äldre träd förstärks. Detsamma gäller för mindre ekbock och hasselbock som under 2020 inventerats i delar av området. Rapporten från inventeringen är ännu inte klar, men länsstyrelsen uppmanar Trafikverket att följa upp fynden som kommer att läggas in i artportalen.
Väster om Finjasjön går sträckningsalternativen från Finja enligt yttrandet genom ett mosaikartat skogslandskap med våtmarker och sumpskogar. En större myrmark väster om Myrarp ingår i en myrskyddsplan. Ett pärlband av sumpskogar och nyckelbiotoper löper också genom landskapet, inte enbart i naturreservatet Isakstorp som sträckningarna föreslås gå antingen öster eller väster om. Länsstyrelsen anser att fortsatta utredningar behöver arbeta fram ett förslag till lokaliseringsalternativ som begränsar risken för skada på dessa värden.
Berit Önell
Läs mer:
