Den nya bostadsbebyggelsen på Garnisonen skulle anpassas till befintliga skogsdungar och trädridåer så att dessa bevaras. Större ekar och bokar med en stamdiameter på 50 cm på 130 cm höjd får därför inte fällas utan marklov. Men nu har kommunen, som äger marken, avverkat många av dem utan att ansöka om marklov och får dessutom statligt miljöinvesteringsbidrag på upp till 90 000 kronor för det.

Naturområdet söder om Kanslihusvägen och ner till Sjövägen bedömdes som viktigt att skydda när detaljplanen antogs 2015.

– Nyttan med att ha grönstråk genom området är många. Inte minst för djur- och växliv men även för rekreation och mötesplats för människor, står det i planbeskrivningen.

Naturförskolan Stralsund ligger intill och barnen är ofta ute i skogen.

Skogsstyrelsen har beslutat att säga ja till kommunens ansökan om miljöinvesteringsbidrag från Jordbruksverket, delvis finansierat av EU, för naturvårdsgallring på totalt 10 hektar inom Garnisonen och Ekbacka i Västra Gäddastorp, nära Almaån. Exakt belopp bestäms när åtgärderna redovisats. Syftet är att biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen ska bevaras och utvecklas.

Bidraget betalas ut under förutsättning att ett antal villkor följs. Det gäller för Garnisonen bland annat att inslaget av gran minskar och att sådant som växer in i kronan på gamla ekar och bokar ska huggas bort. Träd som är krokiga eller har håligheter samt gamla tallar ska gynnas med försiktig frihuggning. Huvuddelen av de gamla hagmarksbjörkarna sparas. Rönnar, hassel och all död ved lämnas. Träd som växer på röjningsrösen och riskerar att skada dem ska tas bort. Inga körskador får uppstå.

Villkoren ställdes upp när kommunens parkingenjör Christer Söderling, som ansvarar för kommunens tätortsnära skog, i februari 2020 besökte områdena tillsammans med skogsstyrelsens ekolog för rådgivning om miljövårdande skötsel.

Enligt protokollet från Garnisonen finns här bokar och ekar som är över 200 år gamla. Många är hålträd som gynnar rödlistade insekter.

Men Christer Söderling sa ingenting om detaljplanens krav på marklov till varken skogsstyrelsens ekolog eller entreprenören.

När Frilagt kontaktar honom om saken meddelar han via mejl att han tack vare att vi uppmärksammade honom på grovleken åkte ner och tittade på det som fällts.

– Tyvärr stämmer det att där är några träd som överstiger de 50 cm som gör att det krävs marklov, skriver han.

Han tar på sig hela skulden för misstaget.

Han förklarar sedan på telefon att han själv tidigare hade läst detaljplanen och kände till kraven, men ändå inte berättade om dem.

– Det fanns inte i min tanke.

– Det beror helt och hållet på min oerfarenhet, säger han.

Han har ansvar för skogen sedan tre år tillbaka, men har arbetat på parkförvaltningen i många år dessförinnan, bland annat som driftsansvarig.

Han säger att avverkningarna inte diskuteras i detalj, träd för träd, utan mer övergripande.

– Inriktningen här var att gynna ädellöv.

Han försäkrar att han nu ändrat sina rutiner och i fortsättningen alltid ska informera om eventuellt marklov i fall där skogsvårdsåtgärder är aktuella.

Han har också informerat stadsbyggnadskontoret som skulle ha beslutat om eventuellt marklov. Troligen kommer miljö- och stadsbyggnadsnämnden att besluta om sanktionsavgift. Ett tillsynsärende har inletts med rubriken “Olovlig åtgärd, trädfällning”. På fredag ska Christer Söderling träffa byggnadsinspektör Per-Ole Asklund och kommunekolog Lars-Erik Williams för att titta på avverkningen.

– Det här var inte bra, det är fel tågordning. Om det finns krav på marklov ska det sökas, som en dispens, sedan får man bedöma om det är vettigt, säger Lars-Erik Williams.

Han konstaterar att när ett träd väl är nedsågat går det inte att göra ogjort.

– Det bästa är att se till att det inte händer igen, säger han.

Han var själv delaktig när detaljplanen togs fram.

Han undrar över syftet med huggningarna, om det var för att få utsikt, av ekonomiska skäl eller kanske för att gynna ännu större träd.

– Det kan vara mer eller mindre illa. Det är bra om vi kan undersöka det, säger han.

Han förklarar att det är viktigt att inte spara enbart de allra äldsta träden, även om 200 år gamla bokar är värdefullare än de som är 100 år gamla. På vissa ställen finns äldre träd sparade, men inga efterträdare. Då blir det ingen kontinuitet.

– En gammal ek kan inhysa en faslig mängd olika arter. Det kan vara lavar och mossor, insekter, fåglar och fladdermöss, säger Lars-Erik Williams.

Han kan dock inte redogöra för vilka arter som finns just i detta område eftersom det inte inventerats.

– Det är något som irriterar mig. Jag har tre gånger sökt Lona-bidrag för att inventera hela området norr om Finjasjön. Två gånger fick vi inga medel för det var stor konkurrens, men den tredje fick jag inte med kommunen i egenfinansieringen. Det är tråkigt när det inte görs inventeringar, då saknas kunskap, berättar han.

Han menar att med större kunskap om naturvärdena är det lättare att skydda dem.

Det han ändå vet om området är att där är gott om ekar och bokar av relativt hög ålder.

– Träden är viktiga för området, säger han.

Berit Önell